Nyhetsbrev #09: sökdriven webbplats

“Enterprise data simply isn’t like web or consumer data – it’s characterised by rarity and unconnectedness rather than popularity and context.”
Charlie Hull, flax

Inledande jidder

Här kommer höstens första nyhetsbrev, och med den som vanligt en rabattkod i slutet. denna gång är det alla böcker som getts ut av Intranätverk. Bland annat Oscar Bergs rykande färska bok om digitalt samarbete, Mark Morrells om governance av intranät och intranätboken Intranät som skapar värde.
Jag jobbar som du kanske vet som produktägare för den sökmotor vi använder i Västra Götalandsregionen. Det är många som har åsikter kring den typ av sök man använder för internt bruk, inte minst de som skapar materialet de tycker det är svårt att återfinna. Jag har länge hävdat att många av oss har en naiv syn på vad man ska ha sök till, bl a klankat ner på projekt som använder sökteknik för att leta bland alldeles för lite innehåll, att sökformulären är för komplexa och att söks kompetens inom relevansstyrning borde användas i mer redaktionella sammanhang som personalisering m.m.

Till sist var det färdigtjatat och chefen gav mig uppdraget att göra en utredning om utformning av sök från “nya” synvinklar. Utredningen börjar närma sig klar och detta nyhetsbrev lyfter upp några reflektioner som troligen gäller de flesta som har sök inom sin webbplats eller gjort ett försök med Enterprise Search.

/Marcus

Bakgrund och problematisering att driva sin egen sök

Att i någon utsträckning använda sökteknik som en naturlig del av sin webbplats är inte särskilt nytt, det har åtminstone varit ett synligt inslag på den svenska delen av webben de senaste fem åren. Sökteknik kan kännas väldigt lockande idag. Nu när allt fler är intresserade av uppföljning av innehållets effekt, lider av “the content explosion”, försöker lyfta fram innehåll som är relevant ur användarens individuella sammanhang eller när man saknar motivation att manuellt ta hand om allt sitt äldre material.
Frågan är om sök klarar av att leva upp till den förhoppningen.

Exempel på problem verksamheter försökt lösa genom sökteknik är bland annat hur man skapar listor/navigering bland ett stort antal kontaktpunkter man har. Exempelvis hur hundratals vårdavdelningar ska kunna navigeras på en sjukhussajt utan att ha dem i en jättelång lista i en vanlig meny. Detta görs vanligen med mer eller mindre genomtänkta kombinationer av filtrering och sök. Ofta tycks man ha löst ett avsändarbehov då mångas design tyder på att de inte testats på riktiga användare.

En liknande utmaning är hur man hittar en lämplig kontaktperson, eller rätt kollega, i en större organisation. Här finns ofta fler än en intern källa med information som behöver sammanställas för att ge en komplett bild. Dessutom utan att man därmed tvingas göra manuell handpåläggning eller att informationen behöver kopieras (annars ruttnar informationen eller kräver massivt arbete för att hållas aktuellt).

Många försök visar upp sökträffar på kartor som alternativt gränssnitt. Dessvärre har ytterst få gjort detta på ett användarcentrerat sätt, vilket märks tydligt på vad inom geografi man får lov att söka på. Ytterligare ett sätt att presentera sökträffarna belastar användarna och lite diskret lämnar över problemet till dem.

Definitionen av “sökdriven webbplats”

Det finns konkurrerande definitioner, eller olika uppfattad innebörd av detta begrepp. En grov kategorisering av olika sökdrivna webbplatser föreslås nedan.

1. För navigation och yta

Försöka ersätta navigation, hierarkiska menyer, dropdowns i formulär och så vidare med en sökruta. Att (nästan) allt ska sökas fram. En form av googlifiering av väl avgränsade delar eller rent utav hela webbplatsen.

Att välja tidszon på Googles tjänster
Bild 1: Välja tidszon/land hos Google Analytics

En ansats som kan vara lyckosam är att göra detta som en progressiv förbättring (se progressive enhancement inom begreppet webbstandard) det vill säga att man har en robust webbplats som fungerar i såväl gamla webbläsare som nya, med eller utan javascript eller andra tillägg. De tillägg man gör är för att förbättra användbarheten för de med nyare teknik utan att det går ut över tillgängligheten för någon med funktionsnedsättning. Ungefär som ovan bildexempel från Google Analytics, det är både en dropdown men också en sökruta.

2. Sök som informationskälla och publiceringssystem

En förhållningssätt som inkluderar allt sök kan erbjuda jämfört med föregående exempel. Att använda sökplattformen med förinställda sökfrågor för att bygga upp en navigationsstruktur, eller sätta samman innehåll från flera olika källor till enskilda webbsidor. Här är sökfunktionen själva webbplatsen och det kanske inte ens finns redaktionellt innehåll, åtminstone så är det inte huvudnumret.

Exempel på detta är vastarvet.se som är en renodlad sökwebbplats, även fast innehållet produceras i ett vanligt webbpubliceringssystem. Enligt uppgift är det på ett liknande sätt som Domstolsverket valt att bygga sitt intranät.

Västarvet har en sökdriven webbplats
Bild 2: Västarvets sidor är helt sökdrivna.

3. Öka relevansen genom personalisering

Att dra nytta av information om användaren och hennes sammanhang (exempelvis geografisk plats, uppgifter om beteende) och med detta försöka öka relevansen av det innehåll som lyfts fram. Här drar man främst nytta av söks kompetens inom relevansmodeller för att servera “rätt” innehåll till rätt ögon.

Inom annonsering finns det snarlika konceptet med remarketing, att man lyfter fram något användaren visat intresse för men inte tycks ha fullföljt ett köp ännu. Motsvarande hos

Amazon ger personaliserade förslag på böcker
Bild 3: Amazon.com visar förslag relaterat till vad jag letat efter.

Amazon.com ger plats på sin webbplats för vad en användare tittat på och visar även förslag på relaterat material. Sidan är med andra ord inte statisk, snarare är innehållet delvis styrt efter var och ens av användarnas unika beteende och surfhistorik.

Vill du läsa på mer om riskerna med att hitta falska sammanhang så kolla gärna in Karen McGranes bok Content Strategy for Mobile bland annat.

Förutsättningar för sökdrivet – en innehållsstrategi

För att det ska vara lönt att ta sig an sökdriven webb bör en innehållsstrategi vara på sin plats och etablerad. Det innehåll som sökmotorn ska kunna presentera behöver leva upp till “adaptive content” – det vill säga oerhört mycket mer mångsidigt än det vi producerar med hjälp av Word, eller de PDF-filer vi är vana att publicera.

Det här handlar om metadata ner på lägre nivå än det vi på webben klumpar samman som sidor. Innehållsstrategin behöver gå mycket djupare än att tänka på sidor, man kan bland annat ta en titt på Brad Frosts koncept med atomic design – att en sida utgörs av fristående beståndsdelar, som kan ingå i ett flertal olika kombinationer. Varje beståndsdel måste märkas med all den metadata den behöver för att kunna verka i sammanhanget av helheten. För att inte uppfinna hjulet gång på gång behöver man följa etablerade standarder kring informations organisation och klassifikation.

Maskinläsbart = tillgängligt för en sökmotor

Webbtekniker som mikrodata, exempelvis RDFa, är ett gott exempel på hur delar av innehållet på en webbplats kan vara självbeskrivande. En kalenderhändelse kan alltså tala om när den inträffar, vem som arrangerar och var någonstans det hela sker. Kalenderhändelsen har i detta simpla exempel – som du kan läsa mellan raderna – en relation till en arrangör, och säkert en relation till en geografisk plats. Vem och var har egna sätt att återge självbeskrivande information, samt relationer, till andra ting.

Utforska branschstandarden schema.org så kan du se hur komplett och komplex en informationsmodell kan tänkas vara för att göra en sökmotor till viljes.

“Skit in, skit ut” gäller förstås även här. Sökmotorer är inte tillräckligt bra på att gissa, så man blir illa tvungen att vara väldigt precis med sin information och investera rätt mycket resurser i att få det att fungera tillfredsställande.

Det är inte lönt att jobba med sökteknik om ens innehåll inte är välstrukturerat och maskinläsbart!

En av respondenterna till en enkät jag skickade ut om sökdriven webb konstaterade att “det blev en arbetsuppgift för mycket” att förvänta sig att webbredaktörerna skulle skriva för att innehållet kunde hittas i sökmotorn.
Har man inte möjligheten att förändra hur innehållet skapas och underhålls är det nog direkt olämpligt att ge sig på sökdriven webb. Då kan inte sök bli så bra att det är värt att tränga sig fram på en webbplats. Sök erbjuder varken magi eller genvägar, snarare pekar det i efterhand ut alla brister i innehållet.

Ordnat innehållsarbete kan vara övermäktigt

Man kan följa NPR:s modell COPE (Create Once, Publish Everywhere) för att se hur krävande ett ordnat innehållsarbete är idag.

Exempel på frågor att ställa sig kan vara: kan bilden tala om att den inte borde visas i mobiler i porträttläge?

På detta område tycks många ha tagit genvägar oavsett om man jobbar sökdrivet eller med desktop/mobil/responsiv webb. Man accepterar det som erbjuds i det publiceringssystem man redan har. En nytillkommen vinkel på detta är att de klassiska CMS-leverantörerna bygger in sök i sina verktyg. Detta är säkert med förhoppningen att kunna fortsätta vara relevanta med traditionell redaktionell webbpublicering till egen webbplats – utan att glapp uppstår mot alla andra platser kunden vill få ut sitt innehåll, som sociala kanaler, appar samt personaliserade tips i utskick och vid inloggning.

Dock behåller man mer eller mindre grundkravet att ens egen webbplats är det främsta målet. Om det inte vore så skulle man inte kunna med att paketera innehåll i HTML. En sökmotor är inte bra på HTML jämfört med andra mer precisa tekniker, som schema.org eller att man lär sin sök hur innehållets informationsmodell ser ut.

Med andra ord är denna paketering av CMS och sök på inget sätt saliggörande, alldeles oavsett säljargument som “Enterprise grade search”.

Sökdriven webb är inte en enkel lösning på dessa utmaningar. Det gör inte befintligt innehåll bättre, lika lite som att ett responsivt webbprojekt gjorde innehållet bra i din telefon. Det kräver mycket jobb med att skapa ett innehåll som kan publiceras gång på gång efter respektive behov, sammanhang och förutsättningar.

En modern innehållsstrategi täcker in mer än ens egen webbplats. Bara genom att förutsätta att man kan ha HTML-länkar mellan “sidor” introducerar man begränsningar för användning i miljöer där HTML inte är bra, vilket gäller sökmotorer, appar och mycket annat.

Naiv syn på sökdrivna webbplatsers design?

Att bygga sökdrivet betyder inte att du kan nöja dig med att erbjuda en fritextsök, träfflista och detaljsida. Användarna behöver oerhört mycket mer stöd än så även i den minsta tänkbara avgränsningen du vill använda sök till.

Bara för att nämna några saker behöver man ha mycket bra sökordsförslag, rättstavning, kunna söka på ords alla former och synonymer, vägleda till förfinade sökningar, sammanhangsanpassa innehållet etc.

En sökdriven webbplats måste underhållas löpande som en söktjänst. Exempelvis behöver man följa upp nollresultat och analysera sökord kontinuerligt.

Ett sökgränssnitt som kan förbättras
Bild 4: Exempel på inslängt sökgränssnitt.

Se bild ovan, det är ett ganska vanligt förekommande “sök” på webbplatser. Utan att ens ha skrivit in ett sökord finns 56 kombinationer av “Kategori” och “Geografiskt område”, vilket nästan garanterar att man inte får en träff. Det finns alltså fler kombinationsmöjligheter av filter än träffar i just denna sökfunktion.

Sökgränssnitt är mer interaktiva än en mer redaktionellt lagd webbplats och det ställer helt andra krav på tillgänglighet, genomtänkta flöden genom funktioner och alternativa sätt att presentera innehållet. Ska geografiska platser visas upp på karta? Som en lista?

Ta hjälp av expertis inom användarupplevelsedesign innan du skickar uppdraget till utvecklarna!

Argument för sökdrivna webbplatser

Förutsatt att man har gjort sin hemläxa med innehållets metadata och uppdelning kan en sökdriven webb fungera utmärkt och i vissa fall vara det enda logiska alternativet om mängden information är tillräckligt stor.

Sök kan vara det mest tillgängliga, användbara och uppskattade sättet som finns att erbjuda en digital tjänst. Väl utfört så blir det mycket tydligt att man som användare känner att man har kontroll, det går fortare än att navigera i stora mängder information och man kan lita på att det sök erbjuder är sant och komplett.

Argument mot sökdrivna webbplatser

Precis som att man nu börjat lära sig att användare via en smartphone inte nödvändigtvis är en homogen grupp kommer man sannolikt nå insikt i nu gällande slutsatser kring sök kan vara förhastade. Alla kontext kan inte lösas genom ett sökgränssnitt.
Risken är att man drar på sig allt för frekventa nollresultat om det inte är uppenbart vad man ska söka efter eller om informationsmängden inte är komplett enligt användarnas förväntan.

Att erbjuda sök på geografisk information kan visa sig vara svårare än man först insåg, åtminstone om det är av högsta vikt att erbjuda en fullständig återgivning av vad som berör sökfrågan. Se exempelvis Hemnets svårighet med att söka efter bostadsobjekt efter vilket grönområde man är intresserad av att hamna bredvid.

Bildexempel

En variant på sökning hos Hemnet
Bild 5: Grönområdet är Oskarsparken i Örebro. Två lägenheter visas om man manuellt zoomar ner till denna nivå och alltså utgått från hela stadens utbud på Hemnet.

En annan variant på sökning hos Hemnet
Bild 6: Tänkt alternativ sökning, eller återbesök till samma tjänst. Söker på parkens namn och får endast en träff, pga att en gata heter samma sak. Hjälptexten säger “Skriv in område”.

Notera att tjänsten identifierat parken som en plats.

Problemet med sök i samtliga sammanhang – jämfört med traditionell navigering – är att man inte lika tydligt kan styra användarens associationsbanor. Att erbjuda en traditionell navigering ger användaren en överblick över vilka alternativ som finns. Jämför med ett sökgränssnitt kan – för avsändaren – oväntade sökfrågor göra att en allt för stor andel användare lämnas i sticket eller inte får den kompletta bilden genom sök. Man erbjuder helt enkelt ingen avgränsning vilket sätter användaren under kognitiv press vilket kan leda till frustration och dålig användbarhet.

Att tänka på inför bygge av sökdriven webbplats

  1. Är ditt material så pass omfattande att det behöver sökas i – med ett sökfält för att stoppa i ett sökord? Många sökgränssnitt som integreras på webbplatser söker inom en så oerhört begränsad mängd information så att man snarare bör erbjuda en filtreringshjälp i första hand och om nöden kräver det stoppa in ett sökfält senare.
  2. Sök löser inte dina problem med innehållet! Är innehållet ostrukturerat eller inte kan bearbetas maskinellt kommer sök med stor sannolikhet bli ännu sämre än en redaktionell webbplats – med skillnaden att du skjuter över ansvaret och problemet på användaren.
  3. Sök gör inte designen enklare, snarare svårare! Genom att sträva efter att erbjuda ett mer interaktivt upplägg får du än mer behov av användbarhetsdesignexpertis än annars. Misstaget man ofta gör som inblandad i sökrelaterade projekt är att man har för mycket förkunskaper inom vad som är sökbart, vilket språk som används i det som är sökbart etcetera. Man är med andra ord ofta en usel testare då man inte är representativ för riktiga användare.

Att ha sök för navigation

Norrtälje kommuns webbplats där man lyfter fram sök i rampljuset
Bild 7: Norrtälje kommuns sökdominerade webbplats

Norrtälje Kommun har verkligen låtit sök dominera på sin webbplats. Sökrutan är mer iögonfallande än den vanliga navigeringen. De har tagit fasta på att sökresultatet kan behöva uppdateras under tiden en användare formulerar om sin sökfråga. Att lära av detta är att i design och funktion leva upp till de konventioner inom sök som ens användare har med sig genom användning av andra söktjänster. Man kan nästan räkna med att få imitera Googles lösningar med jämna mellanrum.

Självklart kan man söka på ordet dagis på denna webbplats.

Angående geografisk sökning så måste man kunna söka på adresser eller platser där det inte finns någon verksamhet och ändå få reda på hur långt bort närmsta verksamhet är. För att ge användaren en chans att hitta i dessa datamängder behöver man troligen komplettera med “felaktiga” uppgifter, sådant med sekundär relevans i sökfunktionen, exempelvis synonymer. Det är inte rimligt att användare kommer att skriva en exakt adress, eller ens rätt gata. Komplettera fysiska adresser med närliggande gator, torg, landmärken och andra associationer av plats.

Kanske räcker det inte med endast en av dina datakällor för att erbjuda så få nollresultat som möjligt?

Förvänta dig inte att bli klar med detta arbete. Projektet kan avslutas men det är ett evigt åtagande att ha noggrann koll via sökanalys; särskilt att utvärdera frågor och vilka svar de levererar, samt att ha örnkoll på nollresultat. Därför bör alla sökinitiativ utgå från de funktioner som eventuellt redan finns, så slipper var och en uppfinna egen hantering av synonymer, databehandling och allt annat som sökförvaltningen redan har verktyg för.

Att erbjuda enkla listningar av mottagningar/butiker i formulär

Ibland vill man via formulär lista alla verksamheter. Utmaningen är att inte göra dessa listor oerhört långa, svåranvända eller att ge upp och förvänta sig att användarna kan skriva rätt namn i ett sökfält för den verksamhet de vill komma åt.

Det enda rimliga är att man vårdar dessa uppgifter som ett centralt register som kan återanvändas, det kanske redan finns ett sådant någonstans. Detta brukar kallas för Master Data Management, alltså det ordnade arbetet med att hålla ordning på sin masterdata och referensinformation så den blir lätt att återanvända.

Genom att ha dessa uppgifter i en ytterst strukturerad datakälla kan man lättare filtrera ut vilka platser/verksamheter man vill presentera för en användare och anpassa, eller filtrera, det till användarens aktuella sammanhang. Exempelvis, om en användare väljer att få förslag på närliggande platser ställs frågan via sökfunktionen (som indexerat all masterdata) tillsammans med användarens geografiska plats. Här begränsar man antalet svar genom en geografisk avgränsning och sorterar antagligen efter närhet till användaren.

En kombination av sök och formulärfält
Bild 8: Ett formulärfält som dels går att skrolla i men också är sökbart.

Rullgardinsmenyer likt bilden intill kan genom webbstandard-tekniker bli sökbara. För den som inte orkar skrolla igenom listan kan man börja skriva på vad det man är ute efter heter. Som alltid med sök krävs det att man skriver “rätt”, rätt som i hur avsändaren benämnt det.

Exempel på andra urval och filtreringar som sök kan hjälpa till med; bara det som:

  • Uppfyller de språkbehov användaren har.
  • Är tillgängligt för användarens specifika funktionsnedsättning.
  • Kan ses som lämpligt beroende på en väntad kollektivtrafiksituation och användarens inbokade tid.
  • Fortfarande är öppet och erbjuder service.
  • Har motsvarande varor i lager.
  • Tro inte att sökprojektet får magi att hända på denna front, men räkna med att se på innehållet med lite mer mångsidigt perspektiv.

Ta hjälp av en informationsarkitekt för en inledande inventering av vilket innehåll som lever upp till behoven – om det verkligen är sök ni borde hålla på med! Kanske behöver ert projekt börja i en annan ände än att skapa en webbplats.

Videoklipp om sök

Söknörden Kristian Norling pratar sökteknik på Skånska Webbdagen, se klippet på Bambuser.

Kompetensträffar

Kolla gärna in meetup.com, de listar mängder med träffar om diverse lärorika ting – de är dessutom gratis.

En grupp jag är med i är Elasticsearch – Göteborg. Den finns dessutom i Stockholm, Köpenhamn. Meetupen håller en ganska teknisk nivå så helt oteknisk bör man inte vara eller novis på ämnet.

Rabattkod för alla böcker från Intranätverk

För att få aktuella rabattkoder behöver du vara med på mejllistan för nyhetsbrevet - anmäl dig till nyhetsbrevet

Webbstrategi för alla tar upp det du behöver veta för att jobba mer strategiskt med en webbplats. Köp boken och få e-boken på köpet! Boken finns att köpa hos Intranätverk

E-boken är nedladdningsbar i formaten PDF, Epub & Mobi

Webbanalys - förstå och förbättra användarnas upplevelse hjälper till med verksamhetsmål och föreslår en process för att göra verklighet av de uppsatta målen. Webbanalys-boken finns att köpa dels hos förlaget Intranätverk, hos Adlibris men också på Bokus

Har du kommentarer på nyhetsbrevet, förslag eller tips är du varmt välkommen att höra av dig via kontaktsidan.