Sökmotoroptimering – en introduktion

Web Strategy for Everyone

Det här materialet blev över när jag skrev på boken Webbstrategi för alla. Hellre än att slänga det så är det nu publicerat med viss redigering (inte riktigt lika ambitiöst som om det kommit med i tryck :))

Sökmotoroptimering handlar om att optimera sin närvaro på webben för att sökmotorerna ska fatta tycke för din webbplats. Det förkortas ofta till SEO efter engelskans Search Engine Optimization. Något helt annat är sökordsoptimering – den redaktionella delen av arbetet med SEO.

Gör din webbplats fin för sökmotorer

Sökmotoroptimering, också känt kort och gott som SEO, är dina försök att attrahera besökare till din webbplats genom att göra din sajt så fin som möjligt gentemot sökmotorerna och dess användare. Det går att dela upp SEO i massor med nischade termer men jag nöjer mig med att göra skillnad på sökmotoroptimering och sökordsoptimering då det i sin grundläggande form antingen handlar om teknik eller språkliga val. Denna post kommer alltså inte ta upp ämnet kring sökmotormarknadsföring (SEM – Search Engine Marketing).

Sökmotoroptimering är i grunden att ha ett bra innehåll. Vad är då bra innehåll? Ja, nedan egenskaper är en bra början för det innehåll man önskar locka användare till:

  1. Unikt – samma innehåll finns inte på andra platser (som exempelvis via syndikering/RSS etc).
  2. Lagom omfattande – korta produkttexter är att betrakta som fakta.
  3. Uppskattat av andra – har länkar till sig, många besökare (Google ser ju din besöksstatistik om du har Google Analytics).
  4. Publicerat på en webbplats som har ämnesmässig auktoritet – att mer information om likartade ting finns.
  5. Från en trovärdig avsändare – är skribenten en auktoritet inom det hen skriver om?
  6. Tillgängligt – välformaterat, inte ett enda långt sjok med text, och gärna uppmärkt med RDFa/Microdata-tekniker som Schema.org så även maskiner förstår var innehållet handlar om.

Search Engine Land har en utmärkt lista i sin SEO:s periodiska system, där kan du se fler positiva faktorer.

Dåliga signaler finns även de, bland annat:

  1. Många olika författare med få bidrag per webbplats. Åtminstone Google gillar inte köpta bloggposter, många författare kan vara en indikation på ett suspekt beteeende.
  2. Utlänkar till sidor med låg trovärdighet, eller länkar som leder till error 404, eller hackade webbplatser.
  3. För många länkar. Genom att inte sålla sitt innehåll uppvisar man en oförmåga kring prioritering, allt kan inte vara viktigast hela tiden.
  4. Långsamma sidvisningar. Både sökmotorer och användare har bättre saker för sig än att vänta på en långsam webbplats.

Sitemaps – webbplatskartor

Strukturen på sidan behöver vara god nog för att en crawler ska kunna kolla runt på webbplatsen, men det finns ändå en poäng att lämna en sitemap till sökmotorerna. Detta gör du hos Google via deras verktyg Search Console, och hos Bing är det deras Webmaster Tools som gäller.

SEO är väldigt föränderligt över tid

Ett vanligt förekommande misstag bland de som inte följer med i SEO är att tro att det inte förändras speciellt mycket – det gör det. Det märker vi inte minst på att allt fler av de böcker som släpps om SEO är namngivna med det år de släpps, samt att författarna sliter för att avlista sina böcker något enstaka år efter de släppts. Detta är anledningen till att jag inte tog med ett kapitel om SEO i min bok Webbstrategi för alla.

En vanligt missuppfattning är att det gör nytta att ange nyckelord, så kallade meta-keywords. Den är fortfarande vida spridd men det finns många fler exempel på att det är viktigt att vara uppdaterad.

Orsaken är spam mot Google…

Exempelvis Google för en ständig kamp mot sökmotorspammares försök att lura till sig besökare. Problemet Google försöker lösa är att bara visa relevanta träffar från originalkällan för det som eftersöks. Exempelvis ska det inte löna sig att bygga en webbplats som till stor del innehåller material man knyckt från Wikipedia, då är det Wikipedia som ska visas i listan. Vill du läsa mer om dessa uppdateringar kan du söka upp ett SEO-forum och leta efter djurnamn som Panda och Penguin som var de två första stora omvälvningarna inom SEO. När du ändå är ute och googlar så kan du också läsa på om Googles algoritm Hummingbird, det är den som ska förstå en sökfrågas sammanhang och ge kloka kopplingar till synonymer och relaterade sökningar. Det här är vad som bland annat i boken Webbstratei för alla omnämns som Webb 3.0, den semantiska webben. Ett försök att få maskiner att förstå människor och överbrygga olika datakällors olikheter i struktur.

Alla behöver kunna SEO!

Anledningen till varför alla webbplatsägare, redaktörer och bloggare behöver lära sig en del om sökordsoptimering är att annars undviker man kunder och besökare. Jämfört med den fysiska verkligheten är en sökordsoptimerad webbplats butiken som finns på gatan där dess kunder befinner sig. Webbplatsen som inte är optimerad över huvud taget är som att ha ett NK-varuhus på toppen av Mount Everest, säkert häftigt men det är inte många kunder i närheten.

Sökordsoptimering är att göra sin webbplats attraktiv för sökmotorn och att tydligt positionera de sökord målgruppen använder så webbplatsen blir lätt att hitta. Förutom några inledande tekniska åtgärder så är det på sikt den som hanterar innehållet som webbplatsen visar upp som har störst påverkan för om webbplatsen blir sökordsoptimerad.

Något förenklat kan man säga att det bara är text som är sökbart då det är svårt för sökmotorernas programvaror att förstå innehållet av en bild eller film utan att det finns beskrivande text i närheten. Även om maskiner blir allt bättre på att förstå bilder, video och tal så kommer det dröja ett tag innan vi kan slappna av med produktionen av texter.

Ordlista för SEO

  • Sökordsoptimering, SEO och sökmotoroptimering – SEO står för Search Engine Optimisation vilket i alldaglig svenska ofta översätts till sökordsoptimering. Är aktiviteten och kunnandet om hur man förbättrar webbplatser för att bli lätta att finna via en sökmotor.
  • Sökbegrepp & sökord – Ett eller oftast flera ord som en användare skriver in på en sökmotor i hopp om att finna något relevant.
  • Sökresultatet & SERP – SERP används ofta av de redan invigda i sökmotorbranschen och uttyds som Search Engine Results Page. På svenska sökresultatsida, alltså sidan hos sökmotorn med svar på ett sökbegrepp.
  • Besökare – När man refererar till en besökare av en webbplats så är det samtliga besök som avses. Ungefär som med besökare till en affär, vissa återkommande andra inte.
  • Unik besökare – En unik besökare skiljer sig från besökare genom att man under en tidsperiod mäter hur många besökare en webbplats haft utan att ta hänsyn till om det gjorts återbesök.
  • Sidvisning – Antal gånger en besökare tittat på någon sida på webbplatsen.
  • Unika sidvisningar – Antal unika besökare som sett en sida. Exempelvis är det inte helt ovanligt att en besökare vid flera tillfällen tittar på startsidan vilket är en enda unik sidvisning.
  • Index – Är sökmotorns innehållsförteckning över den del av webben den känner till och man som användare kan söka i.
  • Bot, crawler & spider – Är sökmotorns programvara som letar igenom webben efter nytt, ändrat och borttaget material som sidor, bilder och andra typer av dokument.
  • Inlänkar – De länkar som pekar till din webbplats. Alltså andra webbplatser som länkar till din.
  • Sökordsdensitet – Den andel av text som utgörs av relevanta sökord.

Redaktionell sökordsoptimering

Språkliga val

Den besökaren du helst vill nå är den som aktivt söker efter något din webbplats kan erbjuda. Därför är det mycket viktigt att du är bekant med hur din målgrupp uttrycker sig och vad det är för sökbegrepp de använder.
Söker de efter ‘gore-tex vandringskängor‘ eller ‘the north face hedgehog gtx w 2016 edition‘? Även om båda sökbegreppen beskriver samma produkt så kommer någon som söker på ena sökbegreppet inte nödvändigtvis få med det andra i sökresultatet.

Det är viktigt att vara medveten om vilka ord som används så man inte riskerar att extremt sällan får en matchning mellan de ord man valt att använda och det en sökmotoranvändare råkar skriva söka efter.

Regionportalens nyheter

Det är bättre att skriva en aktiv rubrik som introducerar till innehållet än att skriva en överskrift om innehållets ‘art’.

Oftast är det en kombination av flertalet tänkbara ord som utgör ett sökbegrepp, så försök att på ett naturligt sätt få med de vanligaste orden för varje undersida om exempelvis en produkt.
Senare i detta avsnitt följer användbara verktyg som Googles sökordshjälpmedel du kan använda för att ta reda på hur många som använder vissa sökbegrepp.

Rubrik != överskrift

Tänk på att det är stor skillnad på en rubrik och en överskrift. En överskrift är mer av ett namn för något medan en rubrik är beskrivande för vad man kan vänta sig av innehållet.

Exempel på överskrift:
Sagan om Rödluvan och vargen

Exempel på rubrik:
Varg åt mormor

Av de två ovan exemplen är det bara den sista som är klok att använda i stor utsträckning på webben. Överskriften talar visserligen om vilken typ av information det är – en saga – och om vilka som är inblandade – Rödluvan och någon/något kallat vargen – men det sammanfattar på inget sätt vad som komma skall om man läser vidare.
Poängen med att istället skriva att en varg åt mormor är för att direkt sammanfatta allt texten har att berätta. Se exemplet här invid från verkligheten där länken som ska locka till klick är utformad med följande text ”Pressmeddelande efter regionstyrelsen – Pressmeddelanden från Västra Götalandsregionen”. Det här sättet att upprepa information och ha med saker som inte behövs på den platsen man publicerat är allt för vanligt.

Att skriva för webben är att skriva det som är viktigast först, en beskrivande rubrik, en sammanfattande ingress vid behov och att det viktigaste i brödtexten kommer först för att sedan gå in på detaljer och hänvisningar för att läsa ännu mer.

Sidtitlar

Sidtitel på dn.se

Sidtitel på dn.se så som den ser ut i Internet Explorer.

Sidtiteln är namnet på respektive undersida och återges i toppen av webbläsaren. Sidtiteln är också den klickbara texten i sökmotorer och även bland bokmärken i webbläsaren.
Ofta är sidtiteln detsamma som man väljer att döpa webbsidan till, men i vissa publiceringssystem går det att manuellt skriva vad man vill.

Det finns två vanligt förekommande varianter på hur sidtitlar skrivs. Det som skiljer dem åt är huruvida webbplatsens namn kommer först eller om den unika undersidans namn kommer först, alltså de två exemplen nedan:

  1. Weekendresa till Prag – Resebolaget.nu
  2. Resebolaget.nu – Weekendresor till Prag

I exempel 1 ovan så läggs den unika informationen först vilket gör att orden weekendresa till Prag är mer sökordsoptimerade än bolagets namn.

Exempel 2 fokuserar på att tydligt tala om avsändaren av webbplatsen på bekostnad av det faktiska innehållet på den enskilda sidan.

Innan man väljer variant 2 är det bra att fundera igenom om det är värt att konkurrera om att synas på sitt varumärke eller vad man gör. Det är nog ofta så att man letar efter vad ett företag gör snarare än efter företaget självt. Dessutom är det vanligt att man ändå kommer först i sökmotorn om någon söker efter ens varumärke. Så jag skulle absolut rekommendera exempel 1. Vissa går dock så långt att de enbart skriver sidans namn i sidtiteln, trots allt så finns webbadressen i närheten på en sökmotor och den anger oftast vem avsändaren är.

Det är värt att tänka på att längden på en sidtitel, om möjligt, ska vara maximalt 70 tecken. Så mycket mer plats än så får du inte i sökmotorns lista och dessutom är det nog inte så vanligt att man läser speciellt mycket mer än de första orden.

Rubriker

För att tydligt dela upp en textmassa och ha ett bra läsvärde behöver vi informationsstruktur. För detta används bland annat rubriker som beskriver vad textmassan efter en rubrik handlar om. Det räcker inte med att formatera en rubrik till fetstil med större text – huvudrubriken måste ha korrekt HTML-kod för att undanröja alla tvivel om att det är en rubrik. Samma sak gäller för underrubriker.

Om det är möjligt är det att rekommendera att alla viktigare undersidor har en huvudrubrik och minst en underrubrik av nivå 2. Dessa rubriker ska komma i rätt ordning, storlekar i fallande ordning utan att någon nivå saknas.

Om jag fått en krona för varje gång en webbredaktör förklarat varför de inte använder de korrekta rubriknivåerna, eller riktiga rubriker alls, skulle det minst betalat för en familjepizza. De vanligaste argumenten är att texten blir för stor, får annan färg, byter teckensnitt eller blir i versaler. Det är ett problem man snarare bör ta upp med sin webbutvecklare.

Ord som finns i en rubrik är mer värda än de i den efterföljande brödtexten. Det beror på att den är mer framträdande. Egentligen är det logiskt. Då seende, blinda och maskiner skummar texten genom dess rubriker så agerar de som ingångar till texten som är mellan rubrikerna.

Alternativtexter för bilder

Alternativtext för att beskriva en bilds innehåll

Alternativtexter är till för att beskriva mediefilers innehåll för de som inte kan uppfatta innehållet, som blinda, döva och sökmotorer.

Att sätta alternativtext på en bild är egentligen till för de synsvaga och de som inte laddar in bilder. Texten är tänkt att förklara bilden, vilket för de som inte laddar in bilder kan förklara vilka bilder som är värda att ladda in över huvud taget.

Anledningen till att vissa väljer att inte ladda in bilder i sin webbläsare är ofta på grund av svajig internetuppkoppling, att det kostar pengar på många mobila bredband eller för att slippa reklam.

Även fast alternativtexter ska användas främst för att förklara bilders innehåll för de som inte kan ta del av bilden så har man här chansen att skriva ett varierat språk. Använd synonymer och ord som passar in men saknas i brödtexten.

Brödtext

Att en sida innehåller mer än bilder är viktigt för annars finns ingen text att söka på. Det anses av många SEO-proffs att det finns en kritisk mängd textmassa – som givetvis är svår att sätta en siffra på – då sökmotorerna allt mer börjar försöka undvika så kallade content farms. En content farm presenterar webbsidor med antingen väldigt lite text eller text som inte är unik, exempelvis knyckt från Wikipedia.

Förutom att brödtexten är det ultimata stället för att ha en god bredd på sökbara ord så kan man också sysselsätta sig med något som kallas sökordsdensitet, alltså att använda samma ord många gånger.

Dock är det för läsaren du skriver så i första hand ska det vara en läsbar och begriplig text, i andra hand gärna nå ut till sökmotorerna. Så först i andra hand ska du bry dig om att en SEO-anpassad text behöver vara minst 300 ord, en nivå som ständigt höjs enligt uttalad SEO-praxis.

Punktlistor & numrerade listor

Ord som återfinns i en lista på en webbsida anses vara av större värde än det som ligger i brödtexten. Förutom att punktlistor vägleder besökaren i en textmassa – oavsett om hen har skärmläsare eller ej – så anser sökmotorerna att listor ofta listar relevant fakta eller sammanfattningar. Detta av den enkla anledningen att de står ut från övrigt innehåll.

Om du har en text som listar upp saker så lägg dem gärna som en ordnad eller oordnad lista. Det gör dessutom ofta text lättare att ta till sig och listor är ett utmärkt sätt att inte skrämma besökaren med spaltmeter med brödtext.

Inlänkar och adresser

Att ha många kvalitativa inlänkar, och särskilt från kända eller betrodda webbplatser är viktigt för att visa att webbplatsen är värd att länka till.

Många brukar registrera sina webbplatser i länkkataloger, byta länkar på webmaster-forum som WN.se eller mejla sina samarbetspartners om att få länkar. I en begränsad utsträckning är det fortfarande lönt att få med sin webbplats i dessa sammanhang. Tänk på att orden i texten som blir en klickbar länk associeras med webbplatsen, så skicka gärna ett genomtänkt förslag så inte texten blir ‘Kolla deras sajt här…

Beskrivande webbadresser är relevanta inom SEO egentligen endast då de ibland blir den klickbara texten när någon tipsar om en webbplats i forum på webben. Samtidigt är det bra för den som snubblar över en adress att kunna räkna ut vad den handlar om.

Exempel på en beskrivande webbadress:
webbstrategiforalla.se/firefox-passerar-microsofts-webblasare/

Exempel på motsatsen:
www.gp.se/sport/1.565873

Adresser till undersidor är värda att försöka hålla så korta som möjligt men att de ändå är beskrivande. Detta är något som många publiceringssystem har problem med, exempelvis Episerver så som min arbetsgivare, Västra Götalandsregionen, använder det:

http://www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Pressrummet/Regionfullmaktiges-sammantraden/Tidigare-fullmaktigesammantraden/Tidigare-regionfullmaktigemoten/Fullmaktige-20085/

Blir adressen så pass lång blir den ändå inte läsvänlig, samtidigt riskerar den att inte fungera om någon postar adressen i ett forum på grund av att många system klipper ”ord” som är för långa och stoppar in mellanslag.

Webbplatsens hastighet

Webbplatsens hastighet är bra att övervaka

Webbplatsens hastighet är bra att övervaka, så den inte blir långsammare allt eftersom.

Att en webbplats laddas in snabbt har kommit som ett allt viktigtigare argument de senaste åren. Ovan en bild från Googles verktyg Search Console som är ett av många sätt att hålla koll på ens webbplatsers prestanda. I exemplet tar det i genomsnitt 1,9 sekunder att ladda in en sida vilket är bättre än 70 % av webbplatserna Google kände till just då.

Hastigheten på en webbplats är en av faktorerna som påverkar om ens webbplats hamnar bra eller dåligt till när någon söker efter något man erbjuder.

Har webbplatsen dålig prestanda är någon av nedan anledningar vanliga:

  • Långsamt webbhotell. Ligger webbplatsen hos ett webbhotell av budgetklass så kan man dessvärre inte förvänta sig speciellt bra prestanda – åtminstone inte för en webbplats baserat på ett publiceringssystem som WordPress m.fl.
  • Dåligt optimerat publiceringssystem. WordPress är bland de vanligaste systemen numera. Problemet med bl.a. WordPress är enkelheten att lägga till funktioner som negativt påverkar prestandan. Ofta använder webbplatsen en ytterligare stilmall, JavaScript och plugin-kod av varierande kvalitet.
    Utvärdera om det finns bättre versioner av de tilläggen du har.
  • För många, eller för tunga, filer. Att ladda upp massor med bilder av hög kvalitet eller ha massor med JavaScript för fina funktioner påverkar prestandan väsentligt.
    En besökare kan vanligtvis inte hämta mer än 3 filer samtidigt från din webbplats. Så har du fler än 3 filer kommer en kö uppstå för de resterande filerna.

Knep kring prestandaoptimering kan du läsa om i Webbstrategi för alla.

Vanliga lösningar på prestandaproblem är:

  • Optimera bilder så de inte tar lika lång tid att ladda ner. En bildfils storlek kan finjusteras i exempelvis Photoshop.
  • Be webbutvecklaren kombinera stilmallar och JavaScript till så få filer som möjligt.
    JavaScript-biblioteket jQuery används ofta på webbplatser. Istället för att ha filen på din egen webbplats bör du använda Googles så kallade CDN (Content Delivery Network). Har du många JavaScript-filer så kan du ibland hitta CDN som erbjuder tjänsten. Detta är ofta gratis.
  • Byt webbhotell. Inte sällan är mindre webbhotell snabbare än de större till ungefär samma kostnad.
  • Har du gott om pengar för webbprojektet kan du fundera på en Virtuell Privat Server eller kanske en dedikerad server. Har du redan detta är det läge att prata med webbutvecklarna eller involvera en extern konsult.
  • Utvärdera koden bakom webbplats och se över eventuella plugin. Inte sällan finns det kod som kan förbättras och andra plugin som ger bättre prestanda.

Beskrivning av sidor

Description i meta-delen av HTML-koden

Beskrivningen av en webbplats visas ibland i sökmotorns resultat, dess SERP.

Beskrivningen, eller Meta description för den tekniskt lagda, är en för besökaren dold text som kort sammanfattar vad sidan handlar om. Dessa ska vara unika för varje undersida på webbplatsen om det ska vara någon mening med att ha dem.

Bilden ovan visar det fall då en webbanvändare kan få syn på beskrivningstexten, intill titeln på en sökmotors resultatsida, des SERP (Search Engine Results Page). Beskrivningstexten sammanfattar innehållet och behöver vara välskriven för att hjälpa till att locka in besökaren till din webbplats.

Beskrivningen placeras i källkoden mellan HTML-taggarna <head> och </head>. Det kan se ut som nedan:

<meta name="description" content="Lista för dig som vill 
lära dig det senaste inom ämne X. Här finner du råd och 
tips från yrkesverksamma inom X." />

Så om du vill se vad konkurrenterna använder för beskrivningstexter väljer du att visa källkoden för respektive sida och tidigt i koden hittar du något liknande det ovan.

Nyckelord

Keywords i HTML-koden

Nyckelord (keywords) används inte på Google, men kan kan göra nytta på din webbplats egna sökfunktion.

Nyckelord (keywords på engelska) var en gång i tiden viktigt för att nå ut till sökmotorer. De används även idag på vissa sökmotorer. Men på grund av andelen som använder Google som sökmotor, och att Google inte bryr sig om nyckelord, så är det inte alltid värt ansträngningen att jobba med nyckelord på sin egen webbplats.

Anledningen till att Google m.fl. inte bryr sig om nyckelord anses vara på grund av enkelheten i att manipulera nyckelorden i en massiv skala. Att spamma sökmotorer med nyckelord har helt enkelt lett till att funktionen inte används av alla längre.

Om man ändå väljer att arbeta med nyckelord så rekommenderas du att inte lägga med alla generella ord på samtliga sidor utan att försöka hålla det lite unikt för vad respektive sida innehåller.

För större organisationer som har en egen sökmotor, eller en webbplatsintern sökfunktion, kan nyckelord definitivt vara välinvesterad tid för att nå fram på den egna sökfunktionen.

Rent teknisk så återfinns nyckelorden i HTML-koden som beskriver webbsidan. Mellan <head> och </head> ska i så fall nedan kod finnas:

<meta name="keywords" content="nyckelord1, nyckelord2, etc" />

Validering

Att webbplatsens bakomliggande kod följer sin valda kodstandard är viktigt. Alla felaktigheter är inte avgörande för hur bra webbplatsen presterar på sökmotorer men allt som är enkelt att åtgärda (eller allvarligt) gör god nytta att fixa. Om webbplatsens kod inte är i närheten av att validera blir den svårtolkad för sökmotorer och ger samtidigt inte ett direkt seriöst intryck.

För att testa om en webbplats validerar kan du gå till webbstandardorganisationen W3C och mata in adressen du vill kolla – validator.w3.org

Användbara verktyg och metoder

Skapa en lista med prioriterade ord och sökbegrepp

Öppna ett kalkylark och skriv in de sökord du tycker är relevant för din webbplats. Sedan rangordnar du dessa i hur viktiga och beskrivande de är.

Med hjälp av Googles Sökordsplanerare, se nedan, kan du få hjälp med kompletterande ord som används och se hur stor volymen av användare är.

Google Sökordsplanerare (Google Keyword Planner)

Med detta verktyg kan du skriva in sökord du vill hitta kompletterande ord för och se sökvolymen för sökbegreppet. Väldigt bra när man behöver vägledning om vilket språk och uttryck man ska välja.

Detta är en del av Googles Adwords-plattform, men det kräver inte ett konto eller aktiv sökordskampanj för att gräva bland sökorden. Testa Googles sökordsplanerare ›

Tillägg till webbläsare

SEO Doctor hjälper dig via Firefox att skapa sökmotoroptimerade webbplatser

SEO Doctor.

Det finns massvis med tillägg till åtminstone Firefox som hjälper till med sökordsoptimering. Två av de mest uppskattade för noviser är SEO Doctor och Sen SEO.

Med SEO Doctor får man i Firefox ett omdöme på varje sida man surfar runt på. Klickar man sedan upp rutan med detaljer får man även handfast vägledning om vad som kan bli bättre med den enskilda sidan.

Sen SEO används med fördel till att utvärdera hur ett visst ord är optimerat på en undersida.

Sen SEO är ett tillägg för Firefox

Sen SEO är tillägg för Firefox.

Exemplet till höger visar hur bra en webbsida är anpassat till ordet chokladbakelser.
Med andra ord, när man har hittat ett ord man vill ranka bättre på hos sökmotorerna är Sen SEO verktyget för att se vad som kan förändras.

 

Prestandamätning

Det finns många tjänster på webben som hjälper till med att analysera hur snabbt en webbplats kan presentera sig för en besökare. Om man inte själv är webbtekniskt lagd är det värt att prata med en webbutvecklare för att få lite perspektiv på rapporterna.

Göteborgs-Posten enligt WebPagetest.org

Göteborgs-Posten tar, enligt WebPagetest.org, 13 sekunder att ladda in.

En av tjänsterna är WebPagetest som ser ut som bilden här intill. En annan är Googles Pagespeed Insights, en ytterligare är Sitespeed.io för dig som känner dig lite mer tekniskt intresserad.

Validering

W3C är en organisation som skriver rekommendationerna som många webbtekniker baseras på. De erbjuder en tjänst för att se hur väl en webbplats håller sig till standarderna.

W3C har en bra valideringstjänst för att minimera mängden felaktig kod

W3C har en bra valideringstjänst för att minimera mängden felaktig kod. Göteborgs-Posten får inte toppbetyg…

Ovan är hur väl GP.se håller sig efter kodstandarden de valt, dessvärre inte helt smickrande. Kolla in din egen webbplats hos W3C.

Checklista för redaktionell SEO

Ska du göra en checklista kring SEO för dina webbredaktörer eller när du själv skriver texter till webbplatsen? Kolla in nedan förslag.

Nedan kommer en checklista i prioritetsordning för vilken effekt man kan uppnå genom SEO.

  1. Sidtiteln innehåller relevanta sökord och är kortare än 70 tecken.
  2. Huvudrubriken (H1) innehåller viktiga (och gärna unika/nya) sökord, eller kompletterar med synonymer webbplatsen behöver.
  3. Underrubrik finns (H2), innehåller eller kompletterar med relevanta sökord.
  4. Bra sökord finns med i länktexter på andra webbplatser som länkar till din webbsida.
  5. Om bilder finns, har de i så fall lämpliga alternativtexter?
  6. Är listningsbar information placerad i listor (UL/OL)?
  7. Sökord återfinns en eller flera gånger i brödtexten, gärna tidigt i texten. Helst några synonymer också.

Mer om sökmotoroptimering