Close
Förstoringsglas

Exempel på en sökstrategi

Under hösten har jag och ett antal personer från andra offentliga organisationer (och deras konsulter) tagit fram en sökstrategi. Med sökstrategi avses i detta sammanhanget en strategi för verksamhetssök – den där sökfunktionen som organisationen själv kontrollerar, använder för att söka i interna informationskällor och ofta dessutom använder som webbplats- och intranätsök.

Detta är en av anledningarna till att det varit lite trögt med publicerandet på denna webbplats. Samtidigt är det häftigt att få jobba inom offentlig sektor och erbjudas det fokus och förtroende att “bli klar” eller “lägga den tid som behövs”. Just i de stunderna saknar man inte att jobba i det privata.

Nedan kan du läsa (och kommentera gärna) hur version 0.2 blev. Gruppen Gemensam sökstrategi på Google+ är öppen i den mening att man är välkommen efter en intresseanmälan, det finns inga formella krav mer än att man ska ha intresse av att det tas fram en sökstrategi för offentliga organisationer. Denna strategi kommer säkert redan nu fungera bra även för kommersiella bolag även fast det inte är dess fokus.

Framtida uppdateringar av denna sökstrategi kommer publiceras på Github.

Sökstrategi

Licens

Detta material har tagits fram av Västra Götalandsregionen (VGR) i samarbete med flertalet andra offentliga aktörer. Det är inte att betrakta som färdigt. Vi sprider sådan här information för att samverka med externa intressenter. Materialet går under licensen CC-BY-SA vilket bland annat medger vidareanvändning.

Om strategin

Detta är en strategi för verksamhetssök, det vill säga de verktyg och system som samverkar för att söka i organisationens egna informationskällor. Även externa källor kan och bör vara sökbara i ett väl fungerande verksamhetssök.

Vision

“Få rätt information när den behövs.”

  • Med “få” avses att information når användaren automatiskt genom till exempel flöden, notifikationer eller genom aktiv sökning.
  • Med “rätt information” avses information som är korrekt, giltig samt relevant.
  • Med “när den behövs” avses att informationen når användaren i den arbetssituation och den kontext användaren befinner sig på med det verktyg som finns tillhanda (dator, mobil mm)

Verksamhetsmål

Främsta användningsområde för en organisations interna sökfunktion är att hjälpa till med att hitta information och kunskap när det för användaren inte är uppenbart var den finns, eller att den finns.

Sökfunktionen är det verktyg som erbjuds när redaktionell prioritering, andra typer av listning eller kommunikationsvägar inte löser användarens problem. I och med att sökfunktionen har en unik översikt över flera informationskällor kan den också användas för att förmedla information mellan olika informationssystem.

Anledningar till att det är svårt att räkna hem investering i en sökfunktion grundar sig i huvudsak i att sökanvändningen inte är en del av ett kontrollerat verksamhetsflöde, och även om det var det så är det primärt tid som sparas in. Sparad tid är inte någon särskilt bra indikator för framgång. Med andra ord är det svårt att sätta nyckeltal som definierar framgång för sök.

Det som branschexpertis lyfter fram som framgångsfaktorer för sökfunktioner är hur man kan undvika risker, exempelvis de risker som finns att någon agerar på utgången kunskap. Detta går att mäta kvantitativt.

Det andra exemplet som hålls fram är att titta historiskt vilka möjligheter som inte tagits tillvara fullt ut på grund av bristfälligt informationsunderlag, exempelvis vid stora förändringar i omvärlden eller intern omorganisation. Detta kan mätas kvalitativt.

Med andra ord räcker det inte med att det finns en sökfunktion, den måste vara känd bland de som behöver den men också prestera väl för de som väljer att använda den.

Vanliga verksamhetsmål med sökfunktionen är att förenkla åtkomst till information från kända informationskällor, öka återanvändningen av information och kunskap samt möjliggöra att samarbete genom att göra det lätt att hitta kollegor med relevant kunskap.

Sökfunktionen ska tillföra verksamhetsnytta i följande scenarier:

  1. En användare på webbplatsen utför en webbplatssökning i hopp om att hitta specifik information.
  2. En användare söker inom det som uppfattas som organisationens intranät, det vill säga riktad information, publicerade dokument etc.
  3. En användare behöver en översikt över vad flera informationskällor innehåller om ett visst ämne, källorna kan vara såväl organisationens interna som övriga externa.
  4. När en applikations egna sök inte är ändamålsenlig ska organisationens sökfunktion ta dess plats.
  5. I de fall informationssystem behöver åtkomst till information som redan finns i sökfunktionens index, bland annat för att informationen i sökindexet kan vara i en förbättrad struktur än i originalkällan.

Användningskrav

Sökfunktionen skall vara det primära alternativet oavsett om användaren är expert eller novis på det hen eftersöker, oavsett om användaren besitter stor digital mognad eller ej.

Sökfunktionen måste vara tillmötesgående för integration i andra informationssystem som följer pragmatisk standard på området – detta för att stödja andra system som inte själva klarar god sökfunktionalitet.

För att beskriva användarna kan man dela upp dem i fyra grupper – i en kvadrant – efter hur insatta de är i ämnet de eftersöker, samt hur stor vana man har av de möjligheter digital teknik erbjuder.

Kvadrant för expert och novis för ämne och digital mognad
Illustration inspirerad av boken Designing the Search Experience.

Sökfunktionen ska utgå från dubbelnovisens behov men erbjuda de funktioner dubbelexperter förväntar sig utan att det går ut över dubbelnovisens upplevelse. Det gäller att i största möjligaste mån undvika att skapa nya specialiserade sökgränssnitt för att inte orsaka förvirring bland användarna om “vilken sökmotor” man ska använda när.

Exempel på egenskaper som skiljer ämnesexperter och ämnesnoviser åt är vilka ord de använder för att söka. Experten anser sig veta vad något heter och kan ha svårt att använda lekmannatermer. Det kräver att terminologin finns där som stöd för både expertens och lekmannens sätt att uttrycka sig.

Exempel på saker som skiljer användare baserade på deras digitala mognad är att experten kan dra nytta av avancerade knep denne har lärt sig använda i andra tekniska miljöer, exempelvis att ställa invecklade sökfrågor eller aktivt styra acceptabel felstavning. Novisens behov behöver snarare mötas på ett introducerande och pedagogiskt sätt där denne inte överrumplas av många möjligheter på en gång, snarare får kontextuella tips när de är meningsfulla och nyttan är uppenbar.

Fyra tillstånd att söka efter information

  1. Känd kunskap. Att söka efter redan känd kunskap är enkelt att förstå, eftersom användaren:1.1. Vet vad den vill ha.1.2. Kan uttrycka det den vill ha.1.3. Har en idé om var den ska börja leta
  2. Utforskande. I detta tillstånd har användaren en idé om vad den vill veta. Men användaren kan ha svårt att uttrycka det, eller kan inte rätt begrepp. Användaren vet ofta när den har hittar rätt, men har ingen kunskap om mängden information är tillräcklig.
  3. Vet inte vad. Nyckelkonceptet bakom detta tillstånd är att användare ofta inte vet exakt vad de behöver veta. De kan tro att de behöver veta en sak, när det i själva verket är något annat, eller så besöker de en informationskälla utan något specifikt syfte.
  4. Återfinna. I detta tillstånd letar användaren efter information som den redan har sett. De kan komma ihåg var de såg det, vilken informationskälla den fanns i eller så har de endast en aning om det.

De generellt vanligast förekommande användningsfallen för en sökfunktion är att:

  • hitta ett specifikt dokument
  • hitta specifik kompetens/roll/person
  • snabbt bli expert på ett ämne
  • få reda på allt som organisationen vet om ett ämne

Användbarhet och tillgänglighet

För att säkerställa god tillgänglighet och upplevd användbarhet ska sökfunktionens användargränssnitt leva upp till tillgänglighetsriktlinjen WCAG 2.0 som allra lägst nivå AA. Utöver det ska användargränssnitt allra minst följa prio 1 av webbriktlinjer.se samt aldrig medvetet avvika från prio 2.

Designprincip att följa är mobile first då de som ansluter från en mobil enhet inte ska få en sämre upplevelse.

I de fall sökfunktionen lyfter fram eller presenterar strukturerad data skall den också rent tekniskt lämnas ut strukturerad, exempelvis att de informationstyper som beskrivs av schema.org märks upp i sökgränssnittet med adekvat nivå av struktur.

Ytterst god prestanda måste levereras till användaren. Mätt enligt Google PageSpeed Insights ska det ur ett mobilt användarscenario aldrig vara lägre än 80 av 100, samt för skrivbordsdatorer aldrig under 85 av 100, om inte annat strängare krav finns inom organisationen.

Förvaltning

Förvaltningen av sökfunktionen är viktigt och är, genom att sökfunktionen ofta betraktas som allas och ingens bekymmer, inte helt enkel att hantera. Att hantera en sökfunktionen kräver en rad olika kompetenser vilket inte gör det hela enklare, Här följer de strategiskt viktigaste i en förvaltning.

Nyckelpersoner

Nedan identifierade grupper är de som har störst påverkan på sökfunktionens kontinuerliga förvaltning och om utvecklingen ska ge förutsättningar för god verksamhets- och användarnytta.

De som fördelar budget

Att driva en sökfunktion kräver löpande utveckling, arbete och justeringar för att leverera vad användarna förväntar sig. För att ha en konstant vidareutveckling för att möta föränderliga krav från användarna krävs att resurser finns tillgängliga att möta upp behoven.

Innehållsskaparna

Alla som kan påverka det innehåll sökfunktionen jobbar med är i den primära gruppen av nyckelpersoner. Den enklast identifierade undergruppen är webbredaktörer som arbetar med innehållet på intranät och externa webbplatser

En annan sådan grupp är alla de som producerar dokument, såsom ordbehandling, kalkyl eller presentationer, som är sökbart antingen från webbplatsernas uppladdningskatalog eller om dokumenthanteringssystemet indexeras av sökfunktionen.

Denna grupp av nyckelpersoner behöver ha insikt i hur resultatet av deras arbete påverkar hur lyckosam sökfunktionen är.

Innehållsvårdarna

En sökfunktion har stort behov av en ordnad process för informatikarbete inom organisationen. Orsaken till det är att det är användarstyrt, på grund av att användaren väljer vilken sökfras som ska leverera ett bra resultat, vilket gör det till en mångfacetterad informationskälla (jämför med hur många “vyer” en användare av ett kalkylark har).

Sökfunktionen är beroende av att man jobbar med informatik – åtminstone i någon utsträckning – för att ämnesexperter ska kunna använda sin terminologi utan att utesluta relaterad information skapad av lekmän och vice versa.

De som stöttar sökfunktionen

Denna grupp är av övrig karaktär men på inget sätt mindre viktig. För att inte huvudlöst ge sig i kast med teknikdrivna satsningar måste en verksamhetsrepresentant (sökansvarig) finnas för att styra aktivitetsplanens prioriteringar år för år. Koppla aktivitetsplanen till budget och leveranskvalitet. Det ska vara tydligt vilken nytta som gjorts.

Denna aktivitetsplan ska sedan följas och händelser ska återrapporteras löpande.

Den eller de som jobbar som sökredaktör behöver ha acceptans från linjechefer för sitt arbete att jobba med sökredaktionella uppgifter som att manuellt styra sökträffar och fullträffar, bättra på viktigt materials metadata, jobba med sökfunktionens hjälptexter med mera.

Det har visat sig i undersökningar att sökfunktionen uppskattas mer om det finns någon som svarar på användarfrågor och kanaliserar synpunkter, detta behöver med andra ord finnas och formaliseras så det blir utfört i skälig tid.

För att ha en bra teknisk tillgänglighet behövs en engagerad teknisk support för att aktiv IT-drift och servervård ska fungera tillfredsställande.

Organisation

Den viktigaste åtgärd en organisation kan göra för att förbättra sin sökfunktion är att utse en sökansvarig! Det är ett absolut minimumkrav.

Det innebär att en sökansvarig måste ha tid avsatt för att arbeta med sökfunktionen. Det är bättre med ett par timmar i veckan än ingen tid. Och ännu viktigare: att arbeta med sök är ett ihållande långsiktigt arbete INTE ett projekt.

Rollerna och kompetenserna i en förvaltning bör bestå av:

  • Sökansvarig
  • Söktekniker
  • Sökredaktör (Informationsspecialist)
  • Sökanalytiker
  • Söksupport

Fördjupning: Enterprise Search Team Management av Martin White.

Granskning av sökfunktionen

En sökfunktion ska leverera rätt information, vara snabb och alltid finnas tillgänglig. För att tillgodose dessa krav ska sökfunktionen regelbundet testas och testerna ska dokumenteras i testplaner. Nedan några av testerna som är lämpliga:

  • Sökfunktionen laddas snabbt, testas med Google PageSpeed Insights, minimum 80/100 (Se även användningskrav)
  • Svarstiden för en sökfråga bör vara runt 0.1 sekund, men aldrig längre än 1 sekund.
  • Sökfunktionen ska vara tillgänglig 24/7 (dygnet runt alla veckans dagar). Övervakas med t.ex Uptimetobot.
  • Storlek på sökindex. Bland annat för att se om det indexeras fler eller färre dokument, något som kan ge varningssignaler på att allt inte står rätt till.
  • Sökfunktionen är tekniskt tillgänglig, testas med W3C Validator. (Se även användningskrav)
  • Sökfunktionen är tillgänglig enligt användbarhetskrav, testas mot webbriktlinjer.se
  • Söknöjdhet, mätning med enkät. (Se exempel på enkät för söknöjdhetsindex).

Sökanalys

Sökstatistik måste samlas in och den behöver löpande analyseras för att få reda på vad som fungerar och vad som inte fungerar. Sökanalysen används för att förbättra sökresultaten. Åtminstone nollresultat och de tvåhundra vanligaste sökfraserna ska analyseras frekvent.

Genom att analysera de sökningar som inte gett något resultat alls (nollresultat) så går det bland annat att identifiera innehåll som saknas, hitta synonymer att använda, förstå vilka förkortningar som används samt upptäcka alternativa stavningar.

De tvåhundra vanligaste sökningarna behöver löpande granskas manuellt för att få insikt i hur upplevelsen av sök är för en stor del av användarna, om relevansmodellen kan förbättras och vilket innehåll som är mest efterfrågat.

Helpdesk och support

Användarsupport (1:a och 2:a linjens support) bör hanteras direkt av sökredaktör och sökansvarig.Anledningen till detta är att ge sökförvaltningen direktkontakt med användarna och därigenom få en bättre förståelse för vad som fungerar och inte fungerar. Användarna ska kunna direktrapportera upplevda problem med sökfunktionen och sökresultat genom ett återkopplingsformulär i anslutning till sökfunktionen.

Den tekniska supporten hanteras som alla andra system.

Utbildning

Troligen behöver de flesta som använder en sökfunktion någon form av utbildning i vilka möjligheter som erbjuds. Åtminstone följande användarstöd behöver finnas, aktivt spridas och finnas till hands vid behov:

  • Alla användare behöver förstå hur sök fungerar och kunna komplettera sin kunskap med nya knep. Som pedagogiskt grepp är det värt att aktivera användarna genom att dra nytta av guidad hjälp där de “övar” in den nya kunskaper medan de söker. Denna interaktiva hjälp i själva sökgränssnittet kan för all del kompletteras med länkar till mer omfattande dokumentation i form av text, ljud eller video för de som är intresserade.
  • Innehållsskaparna behöver förstå hur de märker upp informationen på rätt sätt. Det är värt att införa en organisationsövergripande lägstanivå som åtminstone är obligatorisk för professionella innehållsskapare och kommunikatörer. Utöver detta kan man på sikt se till att göra det enklare att få återkoppling om sökbarheten på ett material direkt när man försöker spara det – oavsett vilket system skaparen befinner sig i.

Med fördel finns en stor del av utbildningsmaterialet och dokumentation av sökfunktionen på intranätet. Användning av skärminspelning är att rekommendera för att visa handhavande som innebär flera moment.

Sökverkstad – hjälp på plats

En sökverkstad bör regelbundet anordnas dit både innehållsskapare och användare kan gå för att få hjälp samt lära sig mer om sökfunktionen. En sökverkstad hålls med fördel i en utbildningslokal en eftermiddag i månaden.

Utöver att uppsöka denna lokal bör det samtidigt, för enkelhets skull, också vara möjligt att delta på distans. Med skärmdelning, röstsamtal eller textmeddelanden beroende på användarens behov bör det erbjudas ett liknande stöd.

Information

Det allra viktigaste för en väl fungerande sökfunktion är att det är god kvalitet på den information som indexeras och att organisationen har en god informationshygien. Med god informationshygien menas att information som är gammal och inaktuell regelbundet gallras efter fastställda rutiner, nedan kallad livscykelhantering av information. I offentliga organisationer finns ofta dokumenterat i en så kallad dokumenthanteringsplan.

En paradox är att stor mängd information ger potentiellt större verksamhetsnytta, men försvårar samtidigt möjligheten att hitta rätt information.

Livscykelhantering av information är mycket viktig för god sökbarhet. Detta begrepp avser att information som används i organisationen inte ska vara RUTten, det vill säga varken Redundant, Utgången eller Trivial.

I praktiken betyder det att den information som finns tillgänglig i alla informationskällor ska gallras enligt fastställda principer, något som kan sammanfattas i frågan: Ska information arkiveras, raderas eller uppdateras?

Genom att kategorisera all information blir det enklare att avgöra hur informationen ska hanteras. Kategorisering styr helt enkelt informationens livslängd. En riktlinje kan till exempel anses vara giltig i 10 år, medan en nyhet däremot ska arkiveras efter 6 månader. Evenemangsinformation ska arkiveras efter att den inträffat och så vidare.

För att få en överblick av vilka informationskällor som är viktiga för organisationen att ha sökbara ska en förteckning över alla informationskällor upprättas och underhållas löpande. Förteckningen ska innehålla de informationskällor som är indexerade och även en prioritering av vilka informationskällor som ska indexeras i framtiden (Se bilaga: Förteckning av informationskällor).

Metadata och begreppsvärld

Som en del av en lyckad informationshantering måste det finnas en förteckning över organisationens gemensamma begreppsvärld. En gemensam begreppsvärld bidrar till god sökbarhet. Denna begreppsvärld kallas olika beroende på hur långt arbetet har kommit: ordlista, kontrollerat vokabulär, nomenklatur, taxonomi. Begreppsvärlden ska dokumenteras och finnas tillgänglig för och användas av alla informationskällor i organisationen.

Metadata

Genom att fastställa en specifikation för vilken metadata som måste användas för specifika informationstyper underlättas både kategorisering och användandet av en gemensam begreppsvärld. Om kategorisering och uppmärkning av information är likartad i alla informationskällor blir indexering av informationen enklare och sökbarheten bättre. Att använda metadata ger god sökbarhet. Ett minimum av metadata i varje informationskälla är exempelvis följande för varje dokument/sida/informationsenhet:

  • Titel.
  • Beskrivning av innehållet.
  • Ett antal beskrivande nyckelord.
  • Några datum för höjdpunkter under innehållets levnad, exempelvis när det skapats, publicerats, uppdaterats, reviderats och till sist eventuellt arkiverats.
  • Status för innehållets tillgänglighet, exempelvis om det är publikt, behörighetsskyddat, giltigt, utgången, arkiverat etc.
  • Dess kanoniska adress, alltså vilken som är dess ursprungliga och huvudsakliga webbadress. Så kallad Canonical URL.

Genom att använda schema.org specifikationen kan kraven på metadata, och delvis kravet på en gemensam begreppsvärld, tillgodoses.

Design

Design är viktigt. Speciellt i dag då de flesta refererar till Google som utgångspunkt när det gäller hur en sökfunktion bör se ut och fungera. Det är viktigt att sökfunktionen beter sig likartat i största möjliga utsträckning – allt för att underlätta för användarna som redan har lärt sig ett visst sätt att få jobbet gjort. Givetvis ska en sökfunktions designmönster och designprinciper inte avvika från användarnas referensram. Det viktigaste är att sökfunktionens design ger användar- och verksamhetsnytta.

När en insats påverkar sökfunktionens design ska användbarhetsperspektivet ha sista ordet i hur utformningen blir.

Exempel på en designprototyp skapad för VGR kan du hitta här.

Teknik

Infrastrukturen för sök bör hanteras inom organisationen och är en för organisationen strategisk tjänst.

Den tekniska plattformen för sök är en mycket viktig del av en väl fungerande sökfunktion. Det bör poängteras att alla de tekniska plattformar för sök (sökmotorer) som i dag finns på marknaden är bra nog. Valet av plattform(ar) för sökfunktionen är ett viktigt strategiskt ställningstagande. Valet bör rimligen påverkas av ekonomiska, tekniska och verksamhetsmässiga faktorer.

Den tekniska infrastrukturen för sök kan inte endast bestå av en sökplattform utan måste även ha en väl fungerande integration av stödjande tjänster, åtminstone följande:

  • Centraliserad metadatahantering som stödjer användarnas språkbruk – oavsett om det är lekmannabegrepp eller ej – för att binda samman expertens språk med novisens. Utöver detta behöver man hantera den ostrukturerade och mer snabbrörliga begreppsvärlden genom en ordnad folksonomi och möjligen koppla det mot etablerade kontrollerade vokabulär för att överbrygga klyftorna mellan olika användare.Denna hantering bör också erbjuda stöd till andra informationssystem, eller direkt till innehållsskaparen, för att ge aktuell återkoppling på hur sökbar information kommer bli när den väl publiceras.
  • Master Data Management (MDM), Product Information Management (PIM) och referensdata för att kunna skilja ut verksamhetens fysiska och digitala ting ur den övriga massan av sökbar information.
  • Katalogtjänster för att hitta personer, delar av organisationen eller andra frekvent använda kataloguppgifter interna såväl som externa. Mest uppenbar är att sökfunktionen bör kunna sammanställa en komplett profil över var och en som är anställd oavsett om informationen är utspridd i många specialiserade system.

Insamling av information till sökfunktionen

Vid val av strategisk plattform för sök är utbudet av insamlare en av de viktigaste faktorerna. Frågan att ställa är: finns det insamlare för organisationens viktigaste informationskällor? Insamling är resurskrävande och att konfigurera och utveckla insamlare kan bli både kostsamt och svårt.

En insamlares uppgift är att samla in information från informationskällor till sökfunktionen. Varje insamlare är kopplad till en specifik typ av informationskälla, exempelvis databaser (olika insamlare för olika databastyper), filsystem, webb, system osv.

Att samla in information till sökfunktionens index genom insamlare besöker informationskällan och kollar om något har ändrats eller tillkommit kallas för pull-driven indexering. Nackdelen med denna typ av indexering är att det tar längre tid innan nyligen publicerad information är sökbar.

Insamling av information till sökfunktionens index kan också ske genom att informationskällan meddelar sökfunktionen om att information har ändrats eller tillkommit. Så kallad push-driven indexering. Fördelen med push-drive indexering är att nyligen information snabbt blir sökbar. Kan vara svårt att implementera.

En bra kompromiss är att informationskällan skapar en sitemap, enligt sitemap-protokollet. Sökfunktionen får genom sitemapen reda på vad som ska indexeras och då behöver inte insamlaren besöka all information för att få reda på om det finns något nytt eller ändrat.

Federerat sök – sökning i flera olika sökfunktioner samtidigt

Anledningen till att all information inte är sökbar i ett enda sökindex handlar ofta om rättigheter till källmaterialet. Exempelvis externa tidskriftsdatabaser, forskningsdatabaser etc. Även så kallad skrivbordssök räknas in i denna kategori. Med skrivbordssök avses det material som användaren har lagrat lokalt på sin dator, mobiltelefon eller det som upplevs som lokalt av användaren.

Resultaten av en federerad sökning kan visas upp på olika sätt, oftast visas resultaten sida vid sida.

Federerad sök är svårt att implementera på ett bra sätt och rekommendationen är att avstå tills vidare, åtminstone tills väldigt tydligt verksamhetsbehov- och mål gör att man kan utvärdera en isolerad pilot.

Säkerhet

Att kunna söka i behörighetsstyrt material är viktigt! Det finns två olika huvudprinciper för hur sökfunktionen kan söka i behörighetsstyrt material:

  1. Sökning visar en sammanfattning, det vill säga ett vanligt sökresultat, även av behörighetsstyrd information för alla användare. Om användaren väljer ett sådant resultat måste användaren ange behörighet för att se informationen. Om användaren inte har behörighet till information får hen inte tillgång. Detta är bra vid utforskande sökning då användarna blir medvetna om att det finns information i ämnet.
  2. Sökning visar endast resultat på behörighetsstyrd information som användaren har tillgång till med sin behörighet. Detta är enklare att implementera.

Oavsett vilken av principerna som väljs bör behörighetssystemet i organisationens alla informationssystem vara baserat på samma katalogtjänst. Och alla roller vara beskrivna på samma sätt i alla informationssystem. Anledningen är att dokumenten behöver åtföljas av en åtkomstkontroll-lista (ACL) som styr behörighet till information annars blir åtkomstkontrollen för komplicerad att implementera.

Om inte en gemensam katalogtjänst finns är rekommendation är att avstå från att indexera behörighetsstyrd information tills dess användarnas behörigheter och roller finns.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.