Detta är punkt fjorton i listan med hygienfaktorer, det där du ska kolla upp någon gång emellanåt.
Beskrivningstexten kallas ibland för meta-description. Det beror på att den är placerad bland en sidas alla andra övergripande metadata i kodens huvud, det som ligger i <head> du väljer att visa koden.
Beskrivningstexten ska väldigt kortfattat beskriva sidans syfte och innehåll, detta med ett naturligt språk. Varje viktig sida på din webbplats bör ha denna typ av dold information. Eller ja, så dold är den faktiskt inte. Ibland visas den upp under sidans titel i sökmotorernas resultatsida, man kan väl säga att den finns där för att användas vid behov.
Längd och utformning av beskrivningstexter
Beskrivningstexten ska vara unik! Det beror på att man så klart ska kunna skilja på beskrivningstexter på en och samma webbplats.
Längdmässigt ska du hålla den under 160 tecken (inklusive mellanslag etc) om du vill ha med allt, men som alltid med text så ska du ändå ha det viktigaste först i denna text. Samtidigt bör du hålla den över 80 tecken om den ska bli användbar. Någon undre gräns för när sökmotorer struntar i beskrivningstexten är jag inte medveten om men det kan vara värt att bevaka dessa siffror löpande med tanke på den ökande flora av prylar vi använder för att ta del av webben.
Just hur man formulerar sig så kan man följa kommunikativa principer som AIDA (Attention-Interest-Desire-Action) eller KISS (Keep it simple, stupid). Det går förstås inte att skriva precis hur galet som helst, så är du ovan med att uttrycka dig i skrift är det bra att leta upp en formel som funkar för dig.
Verktyg
Google Search Console (före detta Webmaster Tools) har en vy för att utvärdera beskrivningstexter, bland annat om det finns dubbletter på en webbplats.
Sistrix har med detta i sina rapporter, dock kan du inte räkna med svar ens samma dag men du får en trevlig summering av vad som behöver tas tag i.