Close

Öppna data-frukost i Göteborg

Lars Samuelsson från Göteborg Stad höll föredrag om deras arbete med öppna data.Plats: Frilagret i Göteborg.

Här är mina anteckningar från öppna data-frukosten Westcoast Big Apps arrangerade 9:e april. Antecknade även under Open Data Day i februari.

Reseplanerare för mer udda resor eller funktionshindrade/äldres rörlighet

Martin Holmgren och jag diskuterade en framtida reseplanerare där man kan söka resa ända fram till ett rum på vårdcentralen man har tid hos, eller hur äldre tar sig till lanthandeln där det inte går konventionell kollektivtrafik särskilt frekvent.
Tillgänglighetsdatabasen skulle kunna användas som datakälla, för de platser som tillgänglighetsinventerats, så kan man få fram detaljer om hur lång tid det tar från dörren hemma ända fram till dit man ska. En crowdsourcad källa om tillfälliga hinder i miljön vore bra tillsammans med mer data om trafikstörningar och inventerad gatumiljö.

En annan crowsourcad möjlighet är den för när man kan samåka till vissa platser, exempelvis lanthandeln i byn bredvid. I den lilla byn Fengersfors där jag har en sommarstuga kommer det minibussar med äldre från bygden till lanthandeln. Resorna arrangeras av byalag och andra frivilligorganisationer och jag gissar att denna typ av stöd finns på många håll i landet.
Det går inte att se dessa arrangerade resor just nu på Västtrafiks reseplanerare, men det kanske skulle gå om man tar in externa källor som Skjutsgruppen.nu med flera?

Vi klurade på en kryssruta i reseplaneraren som utökar trafikslagen med inofficiella busslinjer av frivilligorganisationer, organisarad samåkning, taxi, hyrcyklar i städer med mera.

Gunilla (tror jag hon hette) tog upp att störningsinformation i kollektivtrafiken inte är anpassad efter alla funktionshinder. Exempelvis kognitiva funktionshinder som autism är inte alltid mycket hjälpa av störningsinformation, för att inte tala om de döva som inte kan höra utropen. I vanlig ordning är det värt att poängtera att en majoritet av befolkningen har någon form av funktionshinder, själv har jag flera som påverkar mitt åkande av kollektivtrafik på morgnar. Bland annat är jag hörselskadad vilket gör det svårt att höra utrop om det är trafikbuller i närheten, oftast har jag hörlurar och vet inte ens om att utrop skett. Dessutom är jag kroniskt trött på morgonen, bara mottaglig för mycket simpla budskap och har låg acceptans för förändrade planer/beteende.
Sedan finns ju alltid utmaningar för turister, sällan-åkare med flera som delar svårigheter med funktionshindrade när det inte går som det är tänkt.

Lars Samuelsson, miljöförvaltningen Göteborg Stad

Göteborg Stad började med öppna data 2008 genom att lägga ut trafikdata. Numera finns även miljödata som luftkvalitet, geodata, statistik och mycket mer publicerat på data.goteborg.se och man har också en blogg om utvecklingen av öppna data.

Tipsar om att börja enkelt, använda befintlig teknisk plattform, marknadsföra sina datakällor till externa parter och stödja internt i praktiska frågor. Det är inte alla som, trots eventuell IT-kompetens, förstår poängen med öppna data och Lars menar att man behöver låna ut “nördar” till de verksamheter som saknar egna.

Anledningen till varför öppna data är bra handlar om effektivare service, ger konkret nytta internt, möjliggör nya tjänster och tid att fokusera på sin kärnverksamhet.

Intressant fråga som ställdes under föredraget var om det inte är farligt att lämna ut data utan att också ge ut statistiska modeller, förklara problem som systemtänkande, beskriva kausalitet med mera.
Det beror förstås på vilken data som lämnas ut. Handlar det om namn och geoposition för lekplatser är det troligen fullkomligt ofarligt. Man kan fundera på hur stort ansvar man ska ta för de som vidareanvänder ens öppna data och en rimlig nivå kanske är att kortfattat förklara vanliga missuppfattningar kring en datakälla man öppnat upp eller att man varnar för varierande kvalitet på innehållet med mera.

Tore Johnsson, utvecklingssekretariatet Västra Götalandsregionen

Tore jobbar regionalt med en regional version av den digitala agendan, vilket kortfattat går ut på att Sverige behöver bli bra på att ta tillvara de möjligheter digitaliseringen ger. Mycket går ut på att fixa vettig internetuppkoppling även utanför stadskärnorna och Västra Götalandsregionen har en hel del glesbygd.

Av naturlig anledning görs mycket av arbetet tillsammans med det femtiotal kommuner som finns inom regionen, bland annat för att glesbygd ska få fiber/bredband.

Målet är att skapa möjligheter för en enklare vardag för privatpersoner och företag, och att erbjuda öppna data är förstås en del av detta.

Peter Mankenskiöld, nationell samordnare för öppna data på SKL (Sveriges Kommuner och Landsting)

Syftet med öppna data-arbetet på SKL är att skapa en hållbar marknad med data från bland annat kommunerna, ge ramverk (som i gemensam informationsstruktur) för vilka data som släpps och hur man samverkar i det arbetet.

Ett första steg är att ta ut data som kommunerna ändå rapporterar till en gemensam källa, nämligen Kolada vilket är en gemensam kommun- och landstingsdatabas. Kolada innehåller en massa statistik vilket om det ges ut nationellt blir utmärkt transparensdata och ganska färdig informationsprodukt. Detta kan säkert utvecklare hålla till godo med tills dess man kan lämna ut rådata, materialet i Kolada är nämligen “tvättat” av Statistiska Centralbyrån vilket är bra för generell trovärdighet men dumt utifrån granskning av slutsatserna man kan dra av statistiken.

Peter ställer frågan om vilken data som är intressant, och svårigheterna kring hur man tar reda på det. Exempel på gissningar är öppen kalenderdata så det går att följa politiker och andra beslutsfattare i samhället.

Tipsar om en konferens om öppna data hos SKL den 27:e maj, kommer dyka upp i deras konferenskalender. Peter vill också tipsa om PSI-Datakollen.

Diskussioner

Henrik föreslår att man ska jobba med små projekt. Så små att man har råd att misslyckas. Fail fast, fail often och en experimentlusta som uppmuntras inom organisationen.

”I’ve missed more than 9000 shots in my career. I’ve lost almost 300 games.
26 times, I’ve been trusted to take the game winning shot and missed.
I’ve failed over and over and over again in my life. And that is why I succeed.”
– Michael Jordan

Alf Fyhrlund nämnde NYKO (Nykelkodsystemet) som SCB har där finkornigare data än det övergripande på kommunal nivå kan tas ut. Förutom att kommunerna borde märka upp sin data enligt ett gemensam standard kring finkornighet kanske Finansdepartementet borde agera och köpa loss denna data från SCB och Lantmäteriet?

Steve Cook tog upp att man kan/bör ha en nationell tipslåda alá “Wikileaks” där man från insidan kan tipsa om datakällor som finns men också någonstans där diskussioner bland utvecklare kan föras över vilka datakällor, och i vilken ordning, man vill ha publicerade.

Jag själv tog upp svårigheten att ens från insidan av en organisation veta vilka datakällor man har som skulle kunna öppnas då det är mycket svårt att få översikt eller insyn i befintliga datakällor.

Martin Holmgren tog upp Öppna Helsingborg som ett intressant exempel på arbete.

Daniel Rudmark poängterar att skrapning (att någon läser av innehåll på vanliga webbsidor) är en vanlig lösning bland utvecklare när ett publikt API saknas och inga öppna data publicerats. Skrapning är definitivt ett tecken på att en datakälla efterfrågas och detta kan man ofta se i sin egen webbstatistik.

Alf Fyhrlund tipsar om att man bör ha användningsstatistik för sin öppna data eller API. Dessutom talar han om en utlysning från Vinnova kring hur data skördas från svårtillgängliga datasystem (så kallad “data harvesting”). Mer info om detta kan man få via Vinnova och kanske Erik Borälv direkt.

Henrik föreslår att den lösa samarbetsformen man har inom öppen källkodsrörelsen borde kunna fungera även inom öppna data.

Peter Mankenskiöld tycker att man ska använda sin egen öppna data (konsumera via ens egna API) i sina system snarare än att ställa sig frågan vad externa parter är ute efter. Det man behöver själv som kan släppas öppet släpps fritt.

Länktips kring öppna data

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *