Simulera färgblindhet för att göra innehåll tillgängligt

Simulering av färgblindhet med filter som protanopia och deuteranopia

En positiv sak med denna blogg är att jag emellanåt får spontana tips från läsarna. Det senaste tipset var från Martin Törnros som ville tipsa om projektet RGBlind. Ett fyndigt namn då RGB ofta uttyds som Röd Grön Blå och är de färgpytsar vi blandar färg med på webben, exempelvis när vi skriver CSS-kod som #ff0000 när vi vill ha massor med röd färg och inget blått eller grönt.

Syftet med RGBlind

Det är inte bara när man har en funktionsnedsättning man behöver hjälpmedel. Även jag som har ett fullgott färgseende behöver hjälp om jag ska kunna sätta mig in i situationen någon annan kan ha. Du som läst någon av mina böcker eller här på bloggen har nog märkt att jag tycker tillgänglighet är mycket viktigt. Så detta projekt är ett välkommet bidrag och jag ska ha med det på mina checklistor framöver och tipsa folk på jobbet.

Syftet med projektet RGBlind är just det, att stödja oss som utvecklar webbplatser eller fyller dem med innehåll. Stödja oss så att vi inte skapar ett innehåll som färgblinda inte kan uppfatta. Om det är ett viktigt innehåll som man inte kan uppfatta på grund av färgval så riskerar man att det klassas som diskriminering sedan 2015, läs mer om den tillspetsade diskrimineringslagen här på bloggen

RGBlind kommer i två utgåvor. Dels versionen på deras webbplats där man kan ange en adress och få exempel på hur den skulle uppfattas av en färgblind (genom filtrena deuteranopia och protanopia), men verktyget finns också för webbutvecklare i form av lite Javascript, CSS och SVG.

Martin nämner att verktyget är under utveckling, så har du några bra tips eller hittar problem med verktyget är det bra att höra av sig till dem.

Inkluderande och exkluderande design

Jag läser just nu en kurs kallad “Universell utformning – designperspektiv, metoder och utvärdering” på Lunds Tekniska Högskola. Det är första gången kursen körs och mig fick de på kroken direkt då jag alltid vurmat för att design först och främst ska vara användarcentrerad och i andra hand utsmyckande. Så här beskriver LTH kursen:

“I ett samhälle för alla utformas miljöer, produkter och tjänster utifrån vetskapen att människor är olika och har olika förutsättningar, och att dessa för samma person varierar över tid och med olika situationer. Denna kurs är inriktad på universell utformning (Universal Design) som kan förklaras som design av produkter, tjänster och miljöer som är användbara för en så stor del av befolkningen som möjligt, utan att det krävs speciell anpassning. Kursens behandlar processen (hur man tar fram nytt) men även utvärdering av resultat. Kursen riktar sig till personer med olika bakgrund som yrkesarbetar med, eller har kunskap om produktutveckling, arkitektur, policyfrågor, tjänstedesign eller som fattar beslut om design som påverkar människor.”

Senast i tisdags var jag på en workshop där hälften av deltagarna som mest hade ledsyn, de flesta av dem med nedsatt syn var komplett blinda. Att få delta i dessa sammanhang är fantastiskt för att man ska nå insikt i de behov andra människor kan ha i vardagen. Som problemet med att det hänger ut grenar från träd mitt ut i stadsmiljön (blir svårt med en käpp att upptäcka sånt som är i huvudhöjd), eller trappor som utan förvarning kommer ner från en annan våning.

Snygg arkitektur, men exkluderande och farlig

Bara när vi diskuterade närmiljön på Lindholmen Science Park kom vi fram till massor med designbrister. Som svårigheten för de med ledsyn att åka färjan dit över älven då kanten på bryggan inte är markerad, eller att de gatplattor som är tänkt att ange riktning för de med blindkäpp använts till utsmyckning till förmån för de som flyger över platsen. Ja och så hittade jag tre stycken trappor som inte hade markör i marken för de med käpp.

Just blindas behov på webben har jag ganska god koll på. Mest tack vare en blind kollega som tjänstvilligt började recensera webbsidor jag skapat när jag började jobba på Sahlgrenska. Att jobba inom skattefinansierad verksamhet, ha dels en blind kollega och en annan som såg illa nog för att frekvent bumpa ihop med mig i korridoren gjorde mig mer uppmärksam på vad jag gjorde för att stödja synsvaga när jag designade digitala ting.

Webbanalys – förstå och förbättra användarnas upplevelse

Om du läser min snart släppta bok om webbanalys kommer du märka precis detta. Att jag klumpar ihop inkluderande och standardiserad design på webben med hur man följer upp hur något presterar, alltså analyserar webben. Första arbetstiteln var rent utav “Användarcentrerad webbanalys”, men efter lite funderande kom jag väl fram till att inte särskilt många av de jag vill nå kanske skulle inse innebörden jag var ute efter. Istället blev titeln “Webbanalys – förstå och förbättra användarnas upplevelse”. Lite längre men förhoppningsvis mycket tydligare.

Första delen av boken tar upp processen för att jobba med webbanalys, hur man kommer från osäkerhet till att ha ett kontinuerligt förbättringsarbete. Det handlar inte så mycket om hur man tjänar pengar, det har nämligen nästan varenda bok på engelska om webbanalys redan avhandlat.

Del 2 av boken går in på hur man med hjälp av riktlinjer gör webbplatsen mer redo att förvaltas. Riktlinjerna för en modern webbplats kallas ofta för något annat. Exempelvis har de namn som stilguide, återanvändbara designmönster, mönsterbibliotek, designbudget, innehållsbudget och prestandabudget. Alla med avsikten att få webbplatsen att prestera så bra som möjligt, förebygga den vildvuxenhet som tenderar att inträffa allt eftersom samt att dokumentera både den goda praxis man vill jobba med men också hur man motiverat sina vägval.

Fram tills boken släpps den 29:e september kan du förköpa den till ett introduktionspris. 200 kr och du får alla format allteftersom de släpps. Den 29:e september kommer en PDF samt en riktig e-bok i EPUB-format. I mitten av oktober skickas den tryckta versionen till dig.
Kolla in erbjudandet på webbanalysboken hos förlaget Intranätverk

Mer om färger på webben