URL-förkortare och URI-tjänst för länkad data under utveckling

Exempeldesign på en URL-förkortare och URI-hanterareNyligen påbörjade vi att bygga ett utseende till URL-tjänsten som utvecklats. Denna bild är ett tidigt utkast. Själva tjänsten finns publicerad som öppen källkod hos Google Code men så här långt utan ett aptitretande gränssnitt.

Tanken på kort sikt är att anställda inom Västra Götalandsregionen ska kunna förkorta och hantera länkar, men på längre sikt finns planer på integration mot dokumentlistesystemet iFeed, URI-hantering och öppen länkad data.

Om en URL-förkortare

Denna tjänst kan hjälpa till om man har en lång eller krånglig adress och vill göra den kortare eller enklare. Den förkortade adressen är egentligen en genväg till den ursprungliga adressen.

Istället för en jättelång adress kan man ha en som ser ut så här: domän.se/minadress

Vanliga problem man löser med en länkförkortare är bland annat:

  • Få en kortare adress som är lättare att komma ihåg eller berätta för någon över telefon. Du kan nämligen välja din adress själv, åtminstone om den är ledig.
  • Om adressen som din kortadress pekar på ändras kan du byta målet för din kortadress. Med andra ord så kan din kortadress vara bestående över tid.
  • Vid produktion av trycksaker kan det vara skönt att använda en adress man har kontroll över. Då kan man peka den någon annanstans om målwebbplatsen går ner eller man hittar en ännu bättre informationskälla.
  • Fungerar bättre att dela med sig i forum och kommentarsfält. Långa adresser tenderar att inte fungera på många webbtjänster vilket gör det krångligt för de som vill klicka på din länk, men om den är kort är det större chans att det fungerar.

Integration mot dokumenthantering

Dokumentlistor med interna och externa dokumentEn sak som är svårt att bryta sig loss från är att alla styrande riktlinjer är dokument enligt en gammaldags definition. Gärna skapade i Microsoft Word och ibland konverterade till PDF då man åtminstone insett att fler kan läsa då. Inrutat med orange på bilden ovan är dokument från systemet Barium, dessa kan vi lista tack vare metadata från dokumenthanteringssystemet. I den röda rutan är det dokument och webbsidor (också dokument) som inte styrs via vårt egna dokumenthanteringssystem utan läggs in manuellt i vårt CMS EPiServer.

Genom att betrakta de externa “dokumenten” som resurser via URL-tjänsten och märka upp dem med metadata behöver man bara ett system integrerat mot dokumentlistningssystemet iFeed för att även hantera externa dokument. Då kan fler hänvisa till en extern resurs på ett gemensamt sätt och när länken bryts behöver det bara ändras på ett enda ställe – jämför med 10+ länkar i ett CMS och inse att detta löser problemet snabbare…

Möjlighet till relevans och statistik för externa källor

Genom att vi har en koppling mot vårt statistikverktyg Piwik, redan idag faktiskt, kan vi se hur dessa externa resurser används av våra medarbetare. Bland annat skulle man kunna se:

  • Vilket dokument hos Socialstyrelsen är populärast.
  • Vilken resurs märkt med nyckelordet ‘diabetes’ klickas mest.
  • Besökartrender för enskilda medicinska forskarrön kombinerat med den intern-sociala responsen i form av Gilla-markeringar.
  • Vilka externa länkar används inom respektive yrkesgrupp – om vi nu kan identifiera de som råkar vara inloggade. Detta kan man använda för att föreslå information för de som ännu inte sett materialet.

URI (Uniform Resource Identifier) och länkad data

Tim Berners-Lee skissade fram fyra principer för hur man länkar data, nämligen:

  1. Att använda URI:er för att identifiera saker. Det kan vara ett dokument eller en fysisk plats.
  2. Använda webbprotokollet HTTP så URI:erna kan kollas upp och läsas av folk och datasystem. Med andra ord ska det finnas en sida på webben där man kan läsa data om en URI.
  3. Ge nyttig information när URI:n kollas upp och då använda stardardiserade format som RDF/XML. I denna information ges vad något har för status, vem som ansvarar för något, nyckelord etc.
  4. Inkludera länkar till andra relaterade URI:er för att möjliggöra hänvisningar och att upptäcka relaterade URI:er på webben. Det kan vara släktskap till annan information/URI ges, bland annat att en viss URI ersätter en tidigare, är en organisationsintern variant av något publikt med mera.

Problemet länkad data löser är att bringa ordning och sammanhang i den allt större mängden information vi försöker mäkta med – populärt kallat ‘Big Data’.
Ett exempel är att vi idag inför kodverket SweMeSH för att standardisera metadata i form av medicinska termer till styrande dokument etc. Det har vi inte ens hunnit klart med ett systemstöd för och redan nu pratas det om fler, konkurrerande, vokabulär som ICD-10 och SNOMED CT. Som lök på laxen uppdateras dessa ibland årligen, och vad är det då våra egna begrepp hänvisar till om vi inte hänvisar mellan vokabulär och versionshanterar det hela?

Detta är inget jag ligger sömnlös över om nätterna. Det som är viktigt kan man manuellt märka upp och relatera, och det som ligger i ett viktigt system är bara ett batch-jobb bort för att bli bättre ordnat.

I förlängningen hoppas jag att allt detta och mer kommer att lösas med URL-tjänsten, men nu har vi i alla fall tagit vårt första stapplande steg på vägen.

Många av dessa tankar ingår i vad som populärt kallas för innehållskoreografi, alltså hur man återanvänder och styr information baserat på data och metadata. På det temat erbjuds en utbildning under april där profilen på området, Seth Earley, håller utbildningen. Eventuellt är det läge att dyka upp på den kursen så man får lite färdigt förpackad kunskap 🙂