Verktyg för webbanalys, övervakning och förvarning

Pingdom Tools om Göteborgs-Postens webbplats gp.se

De senaste veckorna har både checklistor och hygienfaktorer avhandlats. Imorgon är #blogg100 över för i år och jag tänker då fokusera mitt skrivande på en kommande bok om webbanalys samt översättningen Web Strategy for Everyone.

Men du blir inte helt lämnad i sticket. Detta inlägg handlar om några av de roliga verktyg du kan pröva på för att göra webbanalys på bredden, höjden och djupet 🙂

Få tag på webbplatsens alla adresser

Först och främst kanske du undrar hur du ska komma över alla adresser som finns på din (eller någon annans) webbplats. Det finns några olika sätt. En variant du ska ta tag i om du inte har den är att plocka alla adresser via en sitemap, då får du dessutom adresserna i kronologisk ordning. Andras webbplatser har ofta sitemaps man kan spionera på om man nu vill analysera en konkurrent eller bara är nyfiken. Kolla in ifall sajt.se/sitemap.xml funkar eller om sajt.se/robots.txt talar om var sitemapen finns. En sitemap är en XML-fil, men låt inte det avskräcka dig, det är egentligen bara en jättelång lista med adresser.

Ett annat alternativ är att exportera ut en lista över besökta adresser från ditt webbstatistik-verktyg. Ta det gärna som en kommaseparerad fil (CSV, alternativt snarlika TSV) så kan du plocka in det i Excel och bearbeta listan vidare. Poängen denna väg är att du kan få listan i den ordning de används av dina besökare.

En sista utväg är att gå rakt på ditt publiceringssystem och fråga den vilka adresser den har, alternativt kolla i databasen bakom webbplatsen. Enda fördelen här skulle väl vara att du kan få ut så mycket mer information än de andra vägarna, exempelvis vem som la in materialet.

Googles verktyg för webbprestanda

Pagespeed Insights lär du inte ha missat om du följer denna blogg 🙂
Det är samma sak som det försvenskade Verktyg för webbprestanda.

I mitt tycke är detta någon form av startpunkt för dig som inte orkar engagera dig jättemycket i uppföljning av din webbplats. Pagespeed Insights erbjuder lättbegriplig information om vad som funkar bra eller behöver fixas, dessutom prioriteras det åt dig.

Pagespeed Insights ger ett övergripande betyg ur en mobilanvändares perspektiv och ett ytterligare från datorperspektiv, dessa värden är det du ska bevaka över tid så det inte försämras. Som en bonus har den senaste versionen av Pagespeed Insights även med ett test av användbarhet, det är visserligen inte att jämföra med ett manuellt test men fortfarande en bra påminnelse.

Detta verktyg finns också via ett API, så det går alldeles utmärkt att integrera med sitt publiceringssystem. Ett exempel är att man kan ge direkt återkoppling till användare av publiceringssystemet när de har tabeller eller andra designelement på sidan som inte får plats på en mobilskärm.

Pingdom Tools – Full Page Test

“Your website is slower than 83% of all tested websites”
Pingdom Tools, angående Göteborgs-Postens webbplats gp.se

Pingdom har sitt ursprung i att hålla koll på om en webbplats är uppe, varnar när den går ner och lämnar ut info om webbplatsens svarstid. Just den delen kan man provköra under 30 dagar, vilket kan vara värt det särskilt om man vill kunna visa på att en prestandaoptimering gjort skillnad i svarstider.

Tänk dock på att Pingdom kanske mäter din webbplats svarstid via en server på andra sidan klotet, så precis som i mycket annat kring webbanalys ska man titta på trender snarare än exakta värden.

Dessutom har Pingdom gratisverktyget Full Page Test där man i några olika kategorier får svar på hur webbplatsen mår. Både övergripande siffror som övergripande betyg, antalet filer som behövs för en sidvisning, laddningstid och hur tung sidan är. Mest intressant för en överblick är att kolla under fliken Performance Grade, där får man efter prioritet reda på var förbättringspotentialen finns.

Under fliken Page Analysis kan man hitta överaskningar som att någon enskild fil inte kan hittas, att man laddar in skript från tjänster man inte visste om samt stapeldiagram över vad som är tungt på sidan.

WebPageTest

WebPageTest kan användas både manuellt och automatiskt via ett API (Application Programming Interface). Det betyder att utvecklare automatiskt kan kolla hela webbplatser. Information om API:et för WebPageTest finns på Github.

Största förtjänsten med WebPageTest tycker jag är deras sätt att visa på skillnaden mellan en förstagångsbesökare med tom cache och hur det skiljer sig vid ett återbesök. Tanken är att så lite som möjligt ska skickas på nytt till en återkommande besökare.

Google Mobilvänlighetstest

Om man vill ha ett svar som är bu eller bä kring ifall ens webbplats är mobilvänlig kan man kolla Googles mobilvänlighetstest. Du behöver varken vara ingenjör eller ha svart bälte i mobiloptimering för att förstå det svaret som kommer. Har du gjort en ordentlig responsiv version av din webbplats kommer du få svaret att din sida är mobilvänlig, men det är lika bra att testa, dessutom kan kraven framöver öka i detta test.

Om du känner att du verkligen vill automatisera mobilvänlighetstestet så finns dessvärre inget API än så länge. Däremot kan du använda Pagespeed Insights API och under mobila inställningar läsa ut användbarhetsfaktorer. Då får du reda på om en sida har för brett innehåll (typiskt bilder, video eller tabeller) vilket i värsta fall kan vara för långa ord som inte har mjuk avstavning, om länkar ligger för tätt inpå varandra och så vidare. Pagespeed Insights ger ett betyg på mobil användbarhet i en skala mellan noll och hundra, så sätt upp ett tröskelvärde för hur lågt som är ok.

Optimizr ger sökmotorkoll

Du som känner att detta verkar lite jobbigt och att det kräver massor med manuellt jobb kanske gillar Optimizr. De skickar med jämna mellanrum ut rapporter på hur det står till med ens webbplats. De garanterar inte att de kollar alla undersidor på en webbplats, men det är nog tillräckligt grundligt med tanke på att det är en gratistjänst.

Optimizr hittar allt möjligt som man kan behöva ta tag i. Bland anmärkningar jag sett har varit felaktiga 404-felsidor, varningar för stora filer och mycket mer. Värt att lämna ut sin e-postadress tycker jag, men räkna inte med att ha dagliga rapporter.

Google Search Console, före detta Webmaster Tools

Det som tidigare hette Webmaster Tools är nu Search Console. Finns även Bing Webmaster Tools, men osäker på om Bing faktiskt kompletterar med något meningsfullt. Den största poängen med Search Console är att då kan Google nå dig om de hittar något allvarligt fel med din webbplats. Jag har bara det senaste året fått varningsmejl om att de helt korrekt misstänkte ett hackingangrepp mot en lastgammal webbplats, och att jag hade många serverfel på en sitemap.

I Search Console kan man få en bra översikt över vad Google Sök vet om din webbplats, här postar du in dina sitemaps, får reda på vilka eventuella fel som finns. Dessutom kan du se en del sökmotoroptimeringstekniska saker som vilka ord som används för att länka till din sajt, var Google upptäckt strukturerad data – så kallad RDFa eller schema.org

Sitespeed.io

Peter Hedenskog, som intervjuades här på Wfa i mars, är skaparen av sitespeed.io, ett verktyg som kan te sig lite mer komplicerat än det faktiskt är. En stor poäng är att du får med WebPageTest i samma rapporter, mycket tacksamt. Det finns en bra installationsguide för sitespeed.io som kanske gör ord som NodeJS m.m. mindre avskräckande även för icke-tekniker.

Som om inte detta vore nog så driver Peter också Meetup-gruppen Web Performance Stockholm.

Om du stöter på patrull kring ditt arbete kring prestanda och mätbar kvalitet så hör gärna av dig till mig, kanske kan ditt användningsfall bli en anekdot i min kommande bok om webbanalys 🙂

I boken Användarcentrerad webbanalys kommer jag göra en djupdykning i verktyg, både sådana som kan automatiseras men också för manuella stickprov.