Visualisering i stort och smått

Dator vs människa är idag något som är ett dagligt beslut när man ska utveckla. Vi är mer kreativa, bättre på att se mönster. Datorn är bra på att outtröttligt göra samma sak med stora mängder data. Det är grundregeln när man väljer vad en människa väljer att lämna ifrån sig till en maskin, dock är det (som många utvecklare märker ofta) viktigt att maskinen ska köra ganska många iterationer om det ska vara lönt att inte göra det manuellt.

Visualisering är till för människor

Grafisk visualisering ger människor en fördel när man kan visa komplicerade samband så mönster framträder.

Visuell kommunikation ger högst bandbredd in till hjärnan. Jämför med hur länge man måste höra något för att ta in och förstå den fulla bredden av en graf, illustration eller foto.

Inom bild- och funktionsdiagnostik används tredimensionell diagnostik för att se exakt vad som känns “slappt i knät” enligt en patient. Det gör det begripligt för ortopeden som kan se vad exakt som händer, om något inte rör sig som förväntat får man stöd att bilda sig en uppfattning. Detta som komplement till det patienten berättar ur sitt minne.

I en snar framtid kommer man ha en terabyte (tusen gigabyte) med 3D-information vid ett vårdtillfälle. Tänk dig problemet med att försöka få struktur i den informationen, hur man hittar nålen i höstacken.