Close

Webb 3.0 inte fullt så publikfriande som 2.0

Nog för att webb 2.0 och 3.0 mer är försäljningstermer som används inom IT-branschen än kanske har någon egentlig mening så kan det vara intressant att visa på skillnaderna i det som nu anses bli webb 3.0.

Här följer en kort listning på vad som ofta menas med webbens olika versionsnumreringar.

Webb 1.0

Det första vi fick se av webben. Sträckte sig knappt fram till millenieskiftet för de som var tidigt ute med ny funktionalitet.

Innehåll:

  • Mest statiska webbsidor med information och bilder etc.
  • Till viss del publiceringsverktyg men fortfarande hade inte den genomsnittlige användaren något sätt att publicera sitt material.
  • Enkla tjänster, exempelvis för e-post.

Webb 2.0

Delvis en mer social webb samtidigt som det började komma argument om webben som en plattform för tjänster.

Exempel på innehåll:

  • Mer interaktion och deltagande för användarna, exempelvis kommentarer och bedömningar på material.
  • Användarcentrerat material som bloggar, nätverk och samarbetsmöjligheter.
  • Mixmöjligheter med hjälp av mashups, RSS och öppna gränssnitt (APIer och web services).
  • Webbtjänster som gör webben viktigare än datorn i sig, exempelvis Flickr, Facebook, Wikipedia, YouTube med flera.

Webb 3.0

Nyckelfaktorer som verkar kunna bli webb 3.0:

  • Att applikationer kan börja samverka och gemensamma identifikationstjänster. OpenID är ett sådant verktyg som gör att man kan ha samma inloggningsuppgifter på flertalet tjänster, fast det sköts på en central plats.
  • Mobilitet. Att webben till sist blir funktionsduglig på mobiltelefoner, mp3spelare och handdatorer.
  • Cloud computing, grid och interoperatibilitet mellan web services. Med andra ord så har man beräkningskraften på nätet, antingen hyrd eller att en tjänsteleverantör ger bort detta i egenintresse. Google håller på och testar en sådan tjänst för att tillgängliggöra applikationer som de inte utvecklat själva.
  • En intelligentare webb genom semantik. Den semantiska webben är inte direkt ett nytt begrepp och innebär i korta ordalag att man börjar beskriva information på webben på ett sätt så de inte längre bara är nyckelord för datorer utan faktiskt talar om vad de är för typ. Microformat är en sådan standard som exempelvis via XFN anger relationer i länkar, bland annat kan det anges att en utgående länk är till en kollegas webbplats vilket anger relationen även för en dator.
    I detta begrepp återfinns även webben som den distribuerade databasen, mycket tack vare semantik då det kommer bli lättare att göra snäva sökningar på exempelvis kontaktuppgifter om informationen har kodats på ett semantiskt sätt.
  • Intelligentare applikationer som lär sig av användarna. Taligenkänning och att det ska gå att resonera med datorerna.

Egentligen är nog det viktiga för oss vanliga dödliga, no offense till alla IT-säljare, att webben är ändamålsenlig och lagom funktionsrik för sina tilltänkta användare.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *