Close

Webcoast: Anteckningar från lördagen

Binero, Erik Arnberg, har kanske en lite egen tolkning av vad en surfplatta är :)Webcoast dag 2 är nu över och festen tar vid för de som inte laddar inför morgondagens pass. Upptäckte Bineros tävling om en “surfplatta” där en kurs i att vågsurfa ingår. Är visserligen något skraj för vatten men tänkte ändå tävla, någon gång ska vara den första att pröva på surfing – i somras bet jag ju ihop och prövade wakeboard så eventuellt kommer surf med på meritlistan 🙂

Jag är med och tävlar om Bineros grymma “surfplatta”.

Nedan återger jag det jag hann anteckna från dagens härliga sessioner. Vill du se de bilder jag fångat idag och igår finns de på mitt tidigare inlägg »

“Skriva säljande text /pimp your text” – Anna Hass,  @glimra

Processen att skriva en säljande text kan egentligen kokas ner till tre enkla steg, nämligen:

  1. Tänka
  2. Skriva
  3. Bearbeta

I takt med att webben utvecklas påverkas folks vanor att ta emot text, många läser mycket mer som skrivs av folk som inte har skrivandet som yrke vilket är en utmaning att anpassa sig till som skribent. Alla texter säljer något, oavsett om det är en själv när man söker ett jobb eller om det är ett budskap en lagstiftare vill förmedla till samhället.

Oavsett vad man skriver behöver man fundera över vad man vill att effekten ska bli när någon läser en text. Vilka alternativa förslag erbjuds i din text? Anna visar ett exempel med en av Amelia Adamos tidningar där det finns text på ett kuvert. Förutom att mottagaren förstår vad ett kuvert används till upprepas det att man ska skicka in kuvertet. Anledningen är ganska enkel – det råkar fungera. De har med största sannolikhet en mätbarhet för att se exakt _vad_ som funkar, vilken färg de ska ha på uppmaningarna att skicka in kuvertet och säkert kuvertets format.

Detta är vad Anna kallar “grekmetoden” – ethos, pathos och logos – grundläggande metod för att övertyga:

  • Faktaargument om varför man ska anta ett förslag eller erbjudande.
  • Väcka rätt känslor, vilket exemplifierad med en bild på en söt apa.
  • Inge förtroende, argumentera och övertyga. Kan vara allt från “vi kan det här…” till “om du bryter mot denna lag åker du i finkan!”.

Ett vanligt misstag är att skriva självklarheter. Det är inte att rekommendera att skriva “vi erbjuder tjänst x så du kan fokusera på din kärnverksamhet” då det är vad precis alla erbjuder och själva definitionen på att erbjuda en tjänst – att man är bra på något och det är värt att betala för.

Att förstå och utgå från läsarens process är viktigt så läsaren förstår hur de går tillväga. Exempelvis om man söker något tillstånd bör texten vara utformad så man förstår hur man gör i varje steg för att klara av att söka tillståndet. Särskilt myndigheter brukar ganska frekvent skriva om sådant som egentligen inte angår mottagaren av information, exempelvis blanketters interna id-nummer.

Kännedom om avsändaren kan väcka fel känslor hos mottagaren

Folk kan tydligen få panikattacker vid brev från Försäkringskassan, Skatteverket och andra som ger dåliga vibbar. Detta behöver man försöka mildra om man är en avsändare, exempelvis med att tydligt på kuvertet annonsera vad man vill större än avsändaren – typ, “Självdeklaration: skicka in senast 5 maj”. Om mottagaren klart och tydligt förstår vad man i sin kontakt kan det förutom att mildra lidandet för mottagaren ge en bättre svarsfrekvens.

Stavfel och hur man uttrycker sig

Korrekt stavning är olika viktigt beroende på vem man skriver till. Är din målgrupp svensklärare är det mycket viktigt att veta deras bild av hur språket används, exempelvis gillar de tydligen inte att bli kallade för svenskalärare. För ungdomar finns det helt andra krav och behov. Man måste helt enkelt förstå sin målgrupp och kommunicera på deras villkor, inte ens egna.

För utformning av text finns en helig treenighet:

  • Syfte – vad vill du med texten? Om du inte vet kommer din läsare garanterat inte veta!
  • Struktur – hur ska du säga det du behöver ha sagt? Använd paragrafer, beskrivande underrubriker, faktarutor eller vad som nu behövs för att designa din text så den blir läsbar.
  • Språk – hur använder du språket för att få läsaren att förstå? Exempelvis är det bra om de vanligaste frågorna läsaren kan ställa sig besvaras redan i rubrikerna, men också att du använder ett språk som når fram och förstås korrekt.

En grundregel att alltid leva efter är att skriva det som är viktigast först. Precis som i tidningar är det bra att tänka i ingresser. Ingressen sammanfattar all övrig text och vägleder läsaren om det är värt att fortsätta. Men även i brödtexten måste man tänka viktigast först, vilket kanske kan kännas som en självklarhet för de som läser tidningar, då man inte vet hur länge man behåller sin läsare.
Efter all brödtext passar det utmärkt med hänvisningar till hur man tar till sig ännu mer information.

Kanske till svensklärares stora förtret tycker Anna att nummer skrivs med siffror om de ska sticka ut och synas, alldeles oavsett de regler man eventuellt har lärt sig. Om numret inte behöver sticka ut bör det skrivas med bokstäver så det inte stör läsupplevelsen eller stjäl fokus för den som skummar igenom texten.
Som grädde på moset har Anna inga som helst skrupler för att börja en mening med ordet “men”, det är en användbar text som tydligt aviserar vad meningen avser relativt den föregående.

Användbar text

En interaktionsdesigner i publiken ondgjorde sig över att det ofta är ont om plats i informationssystem för att ge god information exempelvis med tips eller informera om felaktig inmatning. Förutom det uppenbara att inte låta teknikern/utvecklaren bestämma sådant över huvudet på interaktionsdesignern blev tipset att använda verb när man utformar texten.
Man bör som skribent ställa sig frågan om någon faktiskt _vill_ läsa en text i sin helhet, det är på inget sätt givet. Det är tacksamt att hacka på jurister, men lagtexter handlar ofta om lagen istället för hur den påverkar mig som drabbad medborgare.

Vill du nå ut med din text? Se då till att svara på läsarens frågor i den ordning de har dem. Liknelsen med en produkt du köper som allergiker skulle vara att du söker av text och antingen finner:

Alternativ 1: “Maskinen används även för andra produkter som kan bestå av nötter”

Alternativ 2: “Kan innehålla spår av nötter”

Alternativ 3: “Nötallergiker? Ät inte!”

Kanske något ledande, men för oss som jobbar med sökordsoptimering är alternativ 3 mest naturligt då man vill då nyckelordet så tidigt som möjligt. Att ett ord med stor mening finns tidigt i en text ökar chansen att det blir läst.

Skriv utifrån läsarens perspektiv, behov och tänkbara frågor istället för ditt perspektiv. Tilltalet ska helt enkelt vara du och inte vi eller jag. Även här är det tacksamt att skratta plågsamt och peka finger åt staten eller andra maktorganisationer – exempelvis är det milsvid skillnad på vad början av texten innehåller på detta exempel:

Alternativ 1: “En gång i tiden stiftade en kung en lag om besittningsrätt…”.

Alternativ 2: “Du som äger en fastighet eller tomt, tänk på att…”.

För att undvika alternativ 1 ovan är det en bra idé att bearbeta texten när den väl är skriven. Ringa in vad som är bra i texten, lyft fram det mer och fundera på om det som inte är inringat ens behöver vara med. Här kommer den klassiska skillnaden mellan överskrifter och rubriker in i bilden, något som alldeles för många tycks ha glömt bort från skoltiden. Brukar det stå “Nyhet” ovanför en nyhet i tidningarna? Nej, verkligen inte!

Forskare och många andra med akademisk bakgrund är mer noggranna med att texten är korrekt ur deras mening än att läsaren förstår. Detta gör det svårt att bearbeta. Som tröst och tips är att man ofta “får lov” att skriva det begripliga i faktarutor bredvid.

För dig som vill läsa mer

“Apptävling som motor för innovation” – Karin Ahlin

Karin understryker att informationen är en resurs. En resurs som har ringa värde för din organisation, men göra stor skillnad för någon annan i ett sammanhang du inte är medveten om. Delar du med dig kan andra tjäna pengar på vidareanvändning, vilket ger dig fler partners och kan stärka värdet på det din organisation jobbar med både i kontakter och reda pengar.
Apptävling som format lyfter fram data och väcker intresse för nya frågor – typ som Travelhack under hösten 2011 då man engagerade sig i allt runt kollektivtrafik med målet om klimatsmart resande. Personligen är jag inte någon som använder kollektivtrafik, men tack vare Travelhack fick jag sätta mig in i utmaningarna som medborgare och möjligheterna som utvecklare.

Vår statliga biståndsorganisation Sida har sedan 2010 en transparensgaranti genom ett regeringsuppdrag. Pernilla Näsfors, som var med under sessionen, är transparensansvarig på Sida sedan några veckor. De har klurat på en apptävling med fokus på geodata, kanske lite med baktanken att sprida standarden kring IATI (International Aid Transparancy Initiative) till fler länder.

Även på min arbetsplats, Västra Götalandsregionen, skulle nog en apptävling runt vår egna data vara en tankeställare om den potential till vidareanvändning som finns bland kommersiella företag. VGR är skattefinansierat, om vår data befrias och återanvänds av näringslivet inom regionen betyder det mer pengar till staten.

Ett förslag vi diskuterade fram var att önska en transparensdirektör inom VGR och Göteborg stad. Finns en person med pondus som har som enda uppgift att se till återanvändning av offentliga datakällor i näringslivet skulle det nog inte vara en lika oprioriterad fråga länge till. Det om något kan väl vara värd en direktörslön, eller?

“Sökmotorn suger” – David Blomberg från NetRelations

Sökmotorbranschen förändras mycket och snabbt. Små nischade företag kan konkurrera som specialister för organisationsintern sökning, detta delvis för att man numera kan bygga vidare på söktekniker som är publicerade som öppen källkod.

David gav en snabb historia för sökmotorer inom organisationer:

  • 2000: Autonomy var hett.  Men att upprätthålla en enterprise search var ett “multi-year, multi-million dollar commitment”.
    Dyrt och kanske inte så bra för en simpel sökruta för den typen av informationssystem som fanns då?
  • 2006: Nu poppade Siteseeker och andra sökfunktioner som man kunde använda som tjänst istället för egen installation.
  • 2009: Solr kom på lite bredare front. Lite ett steg tillbaka enligt David då man återigen kör en egen installation och lägger en massa pengar på konsulter precis som år 2000.
  • 2012: Nu finns Solr som tjänst att hyra in i det populärt kallade molnet. David pushade exempelvis för den svenska leverantören Findly som tydligen kör sina installationer hos Rackspace.

De flesta som svarar på enkäter om sökfunktioner menar att det fungerar dåligt och att det är svårt att hitta. Att svara “Det är faktiskt lättare att söka via Google” är mycket vanligt.

Utformningen av sökupplevelsen påverkar mer än själva tekniken som sökmotorn levererar. David föreslår att man ska använda tekniken från sökmotorn in i befintlig publiceringsplattform, förenkla och ge en bra formgivning. Låter ju vettigt, men det kan ses som ett naturligt uttalande från honom då de levererar användbarhet och EPiServer till sina kunder.

Sökfunktioner är precis som alla andra delar av en webbplats. Gränssnittet ska stödja användaren att fatta ett beslut och ha en god översikt. Därför är inte kontaktuppgifter och dokument detsamma för en användare i et sökresultat. Kontaktuppgifter kan man faktiskt lyfta fram direkt i sökresultatet för snabbare kontakt, dokumentets metadata ger snarare chansen till att veta om man hittat rätt dokument för att sedan läsa innehållet.

Grundtipset är att använda statistiken för sökfunktionen för att utvärdera hur relevansmodellen påverkar de som söker. Man behöver med andra ord ett analysverktyg så man kan se om användaren:

  • Gör en ny sökning, på vad och hur många nya sökningar de försöker sig på.
  • Om de klickade på något i sökresultatet och hur det material de hamnade på presterar.
  • Beter sig i största allmänhet, exempelvis om de använder facetterna eller andra möjligheter i det gränssnittet erbjuder.

Nu är det dags att sova och ladda inför morgondagens sessioner! Natti.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.